rödklöver

Publicerad 1962

RÖDKLÖVER rø3d~klø2ver, vard. äv. rø3~, r. l. m.; best. -n.

Etymologi

[jfr d. rødkløver; av RÖD, adj., o. KLÖVER, sbst.1]

(den i olika varieteter förekommande) växten Trifolium pratense Lin. (med högröda blommor), rödväppling; vanl. koll. (såväl om växande som om avmejad rödklöver). Retzius FlOec. 730 (1806). Stundom fodras (korna) med raygräs .. stundom med rödklöfver. QLm. 3: 43 (1833). Rödklöver skrudade rikt de yppiga ängarnas sluttning. Österling Fränd. 2: 48 (1916). Man skiljer på svensk rödklöver el. senklöver .. och tidig rödklöver el. s. k. schlesisk rödklöver. 2SvUppslB 16: 342 (1950).

Ssgr: RÖDKLÖVER-BESTÅND. jfr bestånd 11 a. LAHT 1931, s. 649. —

-BLOMMA, r. l. f. LAHT 1910, s. 283. —

-FORM; pl. -er. jfr form I 9 slutet. LAHT 1897, s. 351. —

-FRÖ, n. i sht koll. SydsvD 1870, nr 26, s. 4.

Ssgr: rödklöverfrö-odling. odling av rödklöver i avsikt att erhålla utsädesfrö; äv. konkret, motsv. odling 2 slutet. LAHT 1910, s. 284. Sonesson BöndB 387 (1955; konkret).

-skörd. abstr. o. konkret. SvVäxtförädl. 1: 429 (1951). —

-FÄLT. LAHT 1910, s. 283. —

-FÖRSÖK. (i fackspr.) jfr försök 1 b. SvVäxtförädl. 1: 480 (1951). —

-FÖRÄDLING. SvVäxtförädl. 2: 613 (1951). —

-HUVUD.

1) (tillf.) om huvud (se d. o. 1) med rödblont hår (till färgen påminnande om rödklöver). Berger Hörnf. 25 (1915).

2) blomhuvud på rödklöver; jfr huvud 6 f. LAHT 1932, s. 491. —

-ODLING. jfr odling 2 (slutet). SvVäxtförädl. 1: 438 (1951). —

-PLANTA, r. l. f. SvVäxtförädl. 1: 475 (1951). —

-RAS, r. l. m. l. f. (i fackspr.) LAHT 1910, s. 284. —

-SORT. LAHT 1897, s. 351. —

-STAM. (i fackspr.) (gm förädling l. odling uppkommen) stam av rödklöver. LAHT 1909, s. 119. —

-VALL. lant. jfr klöver-vall. LAHT 1907, s. 28. —

-VIVEL. zool. skalbaggen Apion apricans Herbst (som lägger ägg i rödklöverns blommor), klöverspetsvivel. LB 2: 235 (1900).

Spalt R 4311 band 23, 1962

Webbansvarig