Publicerad 1961   Lämna synpunkter
RÄNNLE, n. (Hastfer Får 184 (1752)) l. r. l. m. (Hastfer Får 183 (1752: ränlar, pl.)); best. -et; pl. rännlar (Hastfer).
Ordformer
(ränl-)
Etymologi
[till sv. dial. rand, rann (se RÄNDER); jfr eng. dial. rannel-tree, randletree, bjälke över eldstaden; möjl. dock ombildning av RÄNNE, sbst.1, gm inflytande från SKULLE]
(†) = RÄNNE, sbst.1 För fodrets besparing, bör alt hö och foder förvaras i samma hus, med Fåren, på skullar eller ränlar, då taket gjöres af bräder. Hastfer Får 183 (1752). Därs. 194.

 

Spalt R 3931 band 23, 1961

Webbansvarig