| Publicerad 1960 | Lämna synpunkter |
RUMOR rɯmå4r l. ru-, äv. -ω4r (rumo’r Weste; jfr Arvidi 71 (1651), där ordet rimmar med stoor), förr äv. RUMOL l. ROMOL (-ωI Lundell (1893); jfr Sander (o. Flodman) 68 (1871), där ordet rimmar med -stol), n. (G1R 6: 29 (1529) osv.) ((†) r. l. m. l. f. OPetri 2: 402 (1531), HH XXV. 2: 81 (1809)); best. -et (ss. r. l. m. l. f. -en); pl. (†) = (Weste (1807), Sundén (1888)) l. -er (ConsAcAboP 4: 59 (1672)).
1) (numera bl. med vard. l. ålderdomlig prägel) stoj, oväsen, buller, larm, gny, oljud o. d.; ofta svårt att skilja från 2. Göra rumor. Föra ett (fasligt) rumor. Jorden beffuadhe aff stoor rwmoor (under striden). 1Mack. 9: 13 (Bib. 1541; Apokr. 1921: marken darrade av larmet från härarna); jfr 2. Beswerligit är longa breff at skrifwa wed thessa trumbors rumor och wappen kraslande. Gustaf II Adolf 563 (1625). Emedan som wijdh .. förnämlige och Solenne samqwämen, Drängiar och eljest annan lös canaille .. gemenligen den oseedh hafwa plägha, sigh at sammansambla och rotera, giörandes på Gatorne rumor och oliudh; Så skal (osv.). Stiernman Com. 3: 598 (1667); jfr 2. Under det gässen med starkt romor badade och plaskade i elfven. Bremer Strid 14 (1840). Blåsten förde ett rumor som om det slungats stora säckar mot väggar och tak. Wester Reymont Bönd. 3: 113 (1924). — särsk. (numera knappast br.): alarm; särsk. i uttr. göra (förr äv. slå) rumor (i lägret), slå alarm; jfr 2 c slutet. Serenius (1741: slå). Dalin (1855). Schulthess (1885).
2) (numera bl. med vard. l. ålderdomlig prägel) värksamhet l. handlande l. skeende l. uppträde som är förbunden (förbundet) med buller l. oljud l. oväsen; rabalder, liv, bråk, väsen, oväsen, ”kackalorum”; uppståndelse; krakel, ”gruff”; i sht förr äv.: slagsmål; jfr 1. OPetri 2: 402 (1531). Ther hadhe bliffvit ett stort rumor upå tingett, hvar samme knecht icke hade loss bleffvett. G1R 21: 354 (1550); jfr c. Lättia gör inte rumor; faar sachtliga fram. Stiernhielm Herc. 108 (1658, 1668). Något literärt rumor torde i Upsala vara på vägen. CFDahlgren (1823) hos Thomander TankLöj. 103. Det rumor man fört om representations förändringen. Livijn 2: 281 (1834). Något åtal väcktes ej mot Sorundaprosten (därför att han tagit ned sin systerson, som hängt sig), ett förhållande, så mycket mera anmärkningsvärdt, som ett liknande fall 20 år senare väckte ett förskräckligt rumor. Hagström Herdam. 3: 191 (1899). Axelsson upptäckte, att takstolarna på södersidan voro genomruttna. Det blev ett rumor! Bergman Farmor 139 (1921). Söderhjelm MVärld 1: 105 (1929). — särsk.
a) (†) konkretare, om enskild bullrande l. bråkig l. uppseendeväckande handling l. händelse o. d.; jfr c, d. Vdöffwer altt thette haffwer han .. welleligen gått ther in (i huset) och fördt ther vth ett stoort huggeblock, och vdj samme rumor slaget nidh ett stycke aff hwalffwedt på källeren. HH XIII. 1: 50 (1562). (Det hade) warit åthskilligha rumorer om natten. ConsAcAboP 4: 59 (1672). Tersmeden Mem. 3: 190 (1743).
b) (†) i uttr. rumor mot ngt, om kraftig opposition i ord l. handling mot ngt. At wij altijd skola formodha oss få höra buller och rumoor emoot thet helga Euangelium. OPetri 3: 473 (1535).
c) (†) om tillstånd av oro l. jäsning l. missnöje i ett samhälle l. inom en folkgrupp l. om upprorsrörelse l. upplopp l. oroligheter l. tumult l. om krigiska fejder o. d.; äv. konkretare, om enskilt fall av sådant tillstånd osv. (jfr a). G1R 6: 29 (1529). Ey kan heller en olydigh almoghe som till rumoor och vplop benäghen är, wel hållas i twång. OPetri Kr. 156 (c. 1540). Effter tu nu förlåter tigh .. vppå tina monga Hieltar, så skal vphäffua sigh itt rumor j titt folck, Så at all tijn feste skola förstöörd warda. Hos. 10: 14 (Bib. 1541; Bib. 1917: stridslarm). Altså wart nu then rumoren stillat. Svart G1 152 (1561; om västgötaupproret). Jag såg aldrig i min dar maken till gäsning ombord på en skuta, eller maken till romol mellan däck. Marryat KonEgen 326 (1836). AB 1848, nr 66, s. 2. — särsk. i uttr. det blir l. uppstår rumor i lägret, det blir oro i lägret l. dyl.; äv. bildl.; jfr 1 slutet. Jag fick .. se ett korrektur af Geijers månadsskrift, innehållande en recension af Wallins tal (vid en viss högtidlighet). Jag fruktar, att häraf uppstår rumor i lägret. Rydqvist (1838) i 3SAH LV. 2: 77. Det blef rumor i lägret. Sundén (1888).
d) (†) upptåg, spratt, hyss; elakt l. fult streck l. tilltag o. d.; jfr a. Björn Fanfan 22 (1786). Den skälmen (dvs. kärleksguden), han är just densamma, / Som ställde an .. / Så grymt rumol / Med syster min. CFDahlgren 1: 70 (1826). Nu har i all sköns tysthet han gjort ett nytt romol, / Har sågat tvänne fötter af en mahognystol. Sander (o. Flodman) 68 (1871).
3) (†) rykte. Lögerdagen för .. (första söndagen i advent) gick itt rumoor, att någre knecter utaff siöstäderne them udi Magdeborgh til hielp upskickte bleffve. G1R 22: 470 (1551). Swedberg Schibb. 296 (1716). Högberg Vred. 1: 146 (1906).
-MÄSTARE, se d. o.
Spalt R 2931 band 23, 1960