Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RISP ris4p, sbst.6, n.
Etymologi
[av ljudhärmande urspr.; jfr sv. dial. rispfågel, morkulla]
(mera tillf.) visslande ljud från fågel (jfr PISP, sbst.2); särsk. om den gälla vissling som är ett av orrens läten. Jag .. lyss till orrkullns risp. Franzén Skald. 4: 61 (1810, 1832).

 

Spalt R 2156 band 22, 1959

Webbansvarig