Publicerad 1958   Lämna synpunkter
REVELLERA, v. -ade.
Etymologi
[av lat. revellere, rycka upp, slita loss, av re- (se RE-) o. vellere, rycka, slita, sannol. rotbesläktat med ULL. — Jfr KONVULSION, REVULSION, REVULSIV]
(†) med. avlägsna l. avleda (ngt). Jag försummade nu ej at revellera vätskorna från hufvudet, medelst åderlåtning på foten (m. m.). VetAH 1773, s. 93. Tholander Ordl. (c. 1875).

 

Spalt R 1634 band 22, 1958

Webbansvarig