| Publicerad 1958 | Lämna synpunkter |
RETORKVERA, v. -ade.
(†) vedergälla ngn för ngt ont (smädeord, handgripligheter o. d.) som denne gjort gm att utsätta honom för en motsvarande behandling, betala ngn med samma mynt; företrädesvis: vid gräl l. polemik ge ngn svar på tal, särsk.: ss. svar på ett angrepp rikta en motståndares egna ord l. tillvitelser l. beskyllningar mot honom; med obj. betecknande den handling l. de ord osv. som kommit till användning (äv. i uttr. retorkvera ngt på ngn) l. abs.; jfr RETORSION 1. I borde betänckia, att här är inntet forum att retorqvera. RARP 11: 207 (1672). Theszlijkes hafwa ock andre redan observerat, at sedan som Prästernes förargelige Lefwerne Påwedömet en så stoor stööt gifwit hade, hwilket aff Protestanterne igenom vppenbahre Skriffter hwar man bleff för Ögon ställt, thet Papisterne thetta igen vppå the Protestantiske Lärarne retorquerat hafwa. Brask Pufendorf Hist. 444 (1680). Den rätten .. förolämpande handlingen blir i rätten sjelf upplöst .., då Staten straffar, eller på den handlande sjelf retorquerar densamma. Biberg 1: 242 (c. 1820). Cervimontan .. försäkrade sig blott hafva retorquerat de skällsord, hvarmed Cimbræus honom öfverfallit. Cavallin Herdam. 5: 430 (1858; efter handl. fr. c. 1696). Ekbohrn (1904).
Spalt R 1565 band 22, 1958