Publicerad 1958   Lämna synpunkter
RETIRERA ret1ire4ra l. re1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr RETIRAD.
Ordformer
(raite- 17041706. raiti- 1713. recti- 1735. reite- 16391677. reiti- 16561735. rete- 16261730. reti- 1621 osv. rette- c. 1640. retti- 1622. rijtte- 1712. rite- 16691729. ritte- 1711. ryte- 1721)
Etymologi
[jfr t. retirieren, eng. retire; av fr. retirer l. (i vissa former) it. ritirare l. span. retirar, av re- resp. ri- (se RE-) o. tirer resp. tirare l. tirar, draga (jfr ATTIRALJ, TIRAD). — Jfr RETIRÉ]
I. (†) tr.
1) med avs. på trupp, vakt o. d.: draga tillbaka; låta (trupp) draga sig tillbaka. Gustaf II Adolf 255 (1621). Frankrike retirerar alla trupper ur Tyskland. Adlerbeth Ant. 2: 363 (c. 1815).
2) med avs. på ngt framsträckt: draga tillbaka. Retirera sin Klinga. Porath Pal. 1: E 2 b (1693).
3) med avs. på ngt konkret: ta l. hämta tillbaka. Vill Du vara god retirera manuskriptet från Ahnfelt och tillställa det Axel J. AStrindberg (1886) hos Spångberg BanbrHövd. 13.
4) med avs. på byggnadsparti: draga in, göra mindre framskjutande. Bastionerne fingo indragne eller retirerade Flanquer. Strussenfelt PVetA 1779, s. 19.
5) med avs. på ngt sagt: ta tillbaka. Jag .. ville ej retirera mina ord. Kellgren (SVS) 6: 176 (1788).
II. (†) refl.
1) = III 1.
a) = III 1 a; äv. i uttr. retirera sig till l. på ngt. OxBr. 5: 163 (1622). Riterera sigh medh godh Ordre. Delachapelle ExBook 95 (1669). Spegel Dagb. 21 (1680: ). Svenska skärgårdsflottan retirerade sig till Svartholms fästning. Adlerbeth Ant. 1: 183 (c. 1792). KrigVAH 1816, s. 79.
b) = III 1 b α. Retirerar sig din Fiende, när du will bringa din Klinga i Enga mensur, skall du (osv.). Porath Pal. 1: A 2 b (1693). Fastän .. (sälarna) nödgades retirera sig dit (dvs. ned i dammen) för sine förföljare, så kommo de dock, efter vår bortresa, oförtöfvadt up igen. Landell Bligh 62 (1795); jfr 2. — särsk. bildl. Vi (akademiker i Åbo komma att) blifva tvingade at bårtkasta alla våra Romanesque idéer om Academiens uphjelpande til någon glans, .. och retirera oss i ett makligt mörker. Porthan BrSamt. 1: 92 (1783).
2) vid förföljelse l. fara l. behov ta sin tillflykt till en plats l. ett land l. söka tillflykt l. stöd o. hjälp hos ngn o. d.; med lokal bestämning betecknande riktning l. befintlighet. Stiernman Com. 1: 950 (1627). Berettades, .. at Duc de York hade most wika utur Engellandh för dhen stora conspiration skull och retirera sig til Hollandh. Spegel Dagb. 143 (1680). Cheferne för Nederländske Revolten .. (ha) retirerat sig i främmande Land. PT 1791, nr 5, s. 1.
3) lämna en plats, dra sig tillbaka, avlägsna sig, gå sin väg; tåga ut; äv. med bestämning som anger den plats till vilken man beger sig, närmande sig bet.: fara l. bege sig (till en plats o. d.). I dag har hennes majestät begynnt att cassera alla sina kammertjänare och har reda låtit sagt åt fruentimer, att de sku retirera sig hvart dem bäst behagar. Ekeblad Bref 1: 314 (1654; rättat efter hskr.). Balletten retirerar sig under dans och sång. GFGyllenborg Vitt. 3: 42 (1774, 1797). Vi togo afsked af Blöde och Struve och retirerade oss kl. 8. Berzelius Res. 345 (1819). BL 17: 128 (1849).
4) i uttr. retirera sig till l. på ngt, dra sig tillbaka från en (mera central) plats, där man förut bott o. värkat, till en annan (mera undanskymd) plats (särsk. på landet), dra sig tillbaka till o. slå sig ned på en plats; jfr 5. (Min hustru var) af medell så utblottat, att hon med dess hushålld intet kunde lefva i Stockholm uthan nödgades retirera sig på landet. CPiper (1712) i HH XXI. 1: 232. Man .. retirerar sig på sina gods. Björn Vestind. 6 (1791). Förr talte Planman om at taga afsked .. och retirera sig til Pemar. Porthan BrCalonius 186 (1795). — särsk. i det bildl. uttr. retirera sig till andra världen, dö. Lagerbring HistLit. 110 (1748).
5) lämna sin befattning l. sina uppdrag, dra sig tillbaka, ta avsked o. d.; särsk. i uttr. retirera sig (ut)ur l. från ngt. Der jagh viste, att min Herre sådan (ofördelaktig) opinion aff mig hade, vore migh best att retirera och quitera mitt gubernament. OxBr. 9: 257 (1634); möjl. till III 4. Schück VittA 5: 9 (i handl. fr. 1744). När han retirerade sig utur tjensten. LvHauswolff (1809) i För hundra år sen 1: 82. Sedan .. (A. H.) Falk nu mera retirerat sig. Berzelius Brev 11: 154 (1833). (Jag) söker .. mer och mer retirera mig från förlagsrörelsen. VFPalmblad (c. 1835) i 3Saml. 5: 41.
6) om förlovad person: bryta förlovningen, dra sig tillbaka l. dyl. Han var .. förlofvad med en Fröken Tigerstedt ..; men hon retirerade sig. Porthan BrCalonius 317 (1796).
III. intr.
1) förflytta sig bakåt l. tillbaka, dra sig tillbaka (i sht för att undkomma ett fientligt anfall l. söka en säkrare ställning l. skydd l. ta betäckning o. d.), företa återtåg, slå till reträtt, vika undan o. d. Swedberg Schibb. 296 (1716).
a) i fråga om en militär operation. Retirera från sina positioner. Retirera i god ordning. Dahlberg Lefn. 97 (c. 1755). Bästa konsten mot att retirera / Är helt enkelt att stå qvar. Runeberg 2: 91 (1848). Polackarne .. retirerade söder ut, lemnande vägen öppen till Warschau. Carlson i 2SAH 48: 37 (1872). Sedan Armfelt retirerat till Borgå, beslöt tsar Peter att följa efter. Schybergson FinlH 2: 30 (1889). Blomberg FlodStig. 5 (1933).
b) om manöver l. rörelse som icke utgör en militär operation; ofta (i sht i α) uppfattat ss. bildl. anv. av a.
α) om manöver som avser ett undvikande av en motståndare l. ett angrepp o. d. Då fick jag se honom i dörren och retirerade instinktmässigt mot närmaste vägg. Wägner Norrt. 146 (1908). Såvida motståndaren (i boxningskampen) icke clinchar eller snabbt retirerar. Holmberg Boxas 59 (1921). Gustaf-Janson GodVänn. 249 (1955). — särsk. oeg. l. bildl., särsk. i fråga om övergivande av en tidigare intagen position (o. intagande av en ny). Phosph. 1812, s. 73. Från Mankell-Bergströms klara allmänna rösträttsfordran på 1890-talet hade man retirerat undan för undan till samlingspartiets höjda valrättsålder och betald skatt till staten som villkor. Höglund Branting 1: 389 (1928).
β) (†) vid dans: ta steg bakåt. Apelbom Danssk. 44 (1888).
γ) (numera bl. ngt arkaiserande) allmännare: dra sig tillbaka l. undan (från ngn l. ngt, till en mera obemärkt plats o. d.); äv. oeg. l. bildl. Till det fönster, dit jag blygsamt retirerat, trädde ingen för att leda mig in på konversationens skådebana. Almqvist AmH 1: 9 (1840). Då hans frieri till Charlotte möttes af afslag, retirerade han såsom det höfves en man, och blef hennes beskyddare och faderlige vän. Hwasser VSkr. 1: 63 (1852). Siwertz Varuh. 72 (1926).
c) spelt. om schackpjäs: gå l. flyttas bakåt. Bonden får aldrig retirera (i schackspel). Lundequist KonstSpel. 1: 42 (1832).
2) (†) = II 2. HH XVIII. 3: 59 (1721). Geijer I. 8: 264 (1838).
3) (†) = II 4. Borgmästarne retirerade til sina landställen. Berzelius Brev 11: 167 (1834).
4) (†) = II 5. Det var visst mycket oväntadt, att Farbror så snart retirerade från lärarekallet. Retzius BrFlorman 67 (1829). — särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som dragit sig tillbaka från sin tjänst, ”pensionerad”. En öfverste König, .. fordom tjent vid Guardet; retirerad sen 1774. Kellgren (SVS) 6: 230 (1789). Cederborgh UvT 1: 6 (1809).
5) (†) om feber: gå tillbaka l. ner, sjunka, falla. Doktorn säger att febern retirerar. Granberg Dram. 193 (1811).
Särsk. förb.: RETIRERA IN1010 4. retirerande dra sig in.
1) (†) refl., till II 1 a. KKD 1: 342 (1709). Åhstrand Öl. 127 (1768).
2) (mera tillf.) intr., till III 1, särsk. 1 b α. Hallner PysGubb. 92 (1920).
RETIRERA SIG NED. (†) till II 1 a: retirerande dra sig ned. KKD 2: 40 (1706).
RETIRERA SIG TILLBAKA. (†) till II 1 a: retirerande dra sig tillbaka, retirera. BraheBrevväxl. I. 1: 47 (1657). Lagerström PolKannstöp. 12 (1729).
RETIRERA SIG UR l. UTUR. (†) till II 1 b: dra sig ur (ngt); dra sig tillbaka från (ngt). Rålamb Resa 54 (1658, 1679). Sedan .. (generalerna) blefvo ranconerade, (hade de) retirerat sig med god villia uhr kriget. CPiper (1711) i HH XXI. 1: 96.
RETIRERA UT1010 4.
1) (†) refl., till II 1 a. HC12H 1: 84 (c. 1734).
2) (mera tillf.) intr., till III 1, särsk. 1 b α. Norlin JagtSkärgL 2 (1894).

 

Spalt R 1555 band 22, 1958

Webbansvarig