Publicerad 1957   Lämna synpunkter
RESOLVENTEKVATION re1solvä3nt~ekvaʃω2n l. res1-, äv. -atʃ-, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr eng. resolvent equation, fr. équation résolvante; av nylat. æqvatio resolvens, eg.: lösande ekvation (jfr EKVATION, RESOLVENT)]
mat. jfr RESOLVENT. Collin AlgEqvLösn. 5 (1887). 2NF 22: 1465 (1915).

 

Spalt R 1438 band 22, 1957

Webbansvarig