Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REKTIFIKAT, n.; best. -et.
Etymologi
[av nylat. rectificatum, eg. n. sg. av p. pf. till senlat. rectificare (se REKTIFICERA)]
(†) (ren) produkt erhållen ss. resultat av rektifikation. Berlin Farm. 2: 21 (1851).

 

Spalt R 937 band 21, 1957

Webbansvarig