Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REHE, adj.
Etymologi
[av t. reh(e), räh(e), behäftad med fång, av mht. ræhe, stel, styv, till samma rot som ingår i RAK, adj.]
(†) om häst: styv l. stel i muskler o. senor m. m. När en Häst är Rehe worden, eller elliest icke trifwes wäl på Stallet. Rålamb 13: 145 (1690).

 

Spalt R 883 band 21, 1957

Webbansvarig