| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REGIM reʃi4m, r. l. m.; best. -en; pl. -er; förr äv. (i bet. 2, 6) REGIMEN, n.
1) styrelse(sätt); ledning; förvaltning; stundom: styrelsetid; äv. konkret, om person(er) som handhar (handha) ledningen av ngt. Andersson (1845, 1857). jfr NAZI-, SKRÄCK-, VÅLDS-REGIM.
a) i fråga om styrelse l. ledning av en stat (i politiskt avseende). Crusenstolpe 1720 23 (1837). Hårdare (än kyrkans) blef skolans lott under den ryska regimen (i Finland). Schybergson FinlH 2: 297 (1889). Så länge den nuvarande regimen (i U. S. A.) sitter vid makten. SvD(A) 1931, nr 165, s. 22. Fascistiska eller reaktionära regimer. MorgT 1948, nr 251, s. 4. Hela förmyndarregeringens regim (1792—1796) var en hård tid för universitetet (i Uppsala). Nyberg i 3SAH LXII. 2: 57 (1951). jfr TSAR-REGIM. Anm. till 1 a. I sv. användes äv. det rent franska uttr. (l’)ancien régime, om styrelsesättet i Frankrike före 1789 l. om tiden för detta styrelsesätt (äv. i utvidgad anv., i fråga om äldre styrelsesätt l. tillstånd i andra länder l. inom företag o. d.; jfr 1 b). Andersson (1845). NF 1: 688 (1876; äv. i utvidgad anv.). Den rent litterära salongen (i Frankrike) tillhör blott l’ancien regime. Schück AllmLittH 5: 465 (1924).
b) i fråga om styrelse l. ledning av ett affärs- l. industriföretag l. av en institution l. skolklass o. d. Under den första af de ”regimer”, som efterföljde Hiertas (i Aftonbladet). Wieselgren Bild. 466 (1881, 1889). Det har blivit ny regim på en av våra .. krogar, Hamburger Börs. SDS 1929, nr 48, s. 6. Hur hade hans pojkar och flickor klarat sitt första läsår under hans regim? Swensson Willén 200 (1937). Olsson Fröding 24 (1950).
c) (mera tillf.) övergående i bet.: epok l. tidevarv (som kännetecknas av ett visst styrelsesätt l. samhällsskick). Du ser borgerlig och välbevarad ut du, sade han. Du tillhör en förgången régime. Siwertz Förtr. 73 (1945).
d) (numera bl. tillf.) i utvidgad anv., i uttr. av den äldre regimen, av l. tillhörande den äldre ”skolan” l. de äldre årsklasserna l. dyl. Militärer, i synnerhet af den äldre regimen, (ha) ej sällan skaffat sig en vana att tänka flackt. Almqvist TreFr. 2: 142 (1842). Dens. Smar. 405 (1845).
2) (fast) ordning (se d. o. 3) som tillämpas med hänsyn till livsföring (ofta särsk. med hänsyn till matordning o. diet), levnadsordning; särsk. (i sht med.) om ordning varefter en person inrättar l. har att inrätta sin livsföring (särsk. med hänsyn till diet) för att återvinna (l. bevara) sin hälsa; sjukregim; stundom övergående i bet.: diet (se d. o. 2, 3, 5); äv. om föreskrift (av läkare) rörande sådan (levnads)ordning. Följa, iakttaga, i sht förr äv. hålla l. undergå en regim, underkasta sig en regim l. undergå en kur. (Feberfördelande) Piller äro ett säkert medel för Fråssan .. när the vid ett rätt regimens hållande blifva brukade. Aken Reseap. 39 (1746). Iag frucktade at ombytet af regime .. kunde influera på hälsan. HH XXXII. 2: 10 (1783). Palmstjerna Snapph. 3: 114 (1831: undergick). Arckenholtz har .. förvarat en af Bourdelot på Latin skrifven utförlig regime för Christina. Geijer II. 4: 463 (1836). En ögonsjukdom, som hotade med blindhet, om icke en af läkarne föreskrifven regime noggrant iakttogs. Crusenstolpe CJ III. 2: 214 (1846). Hon räknade ihop vad hon kunde få över till krams genom att sätta karln på regim med lungmos och kabiljo. Siwertz Varuh. 85 (1926). Man tvingas icke in i någon regim (under en resa med motorfartyget Gripsholm), utan man får inrätta sig som det passar en. SvD(A) 1933, nr 92, s. 12. Jag hade genomfört en viss regim: jag åt en varmrätt (osv.). Kræmer Brantings 181 (1939). — särsk. (†) i sådana uttr. som sval l. kall regim, regim som avser att hålla patienten sval l. som föreskriver l. kännetecknas av kalla tvagningar o. d.; varm regim, som avser att hålla patienten varm; antiflogistisk regim, som avser att motvärka inflammation. Antiphlogistiska regimen. VetAH 1784, s. 137. Svala regimen, jämte en okonstlad Läkareskötsel, har jag hos koppe-patienter funnit bäst slå an. Därs. s. 140. Varm regim. TLäk. 1833, s. 303. MinnSvNH 4: 7 (1854).
3) [jfr 1, 2] (numera bl. tillf.) i allmännare anv.: ordning (se d. o. 3), fastställt skick l. bruk, system; stundom övergående i bet.: princip l. maxim (för ledning av ngt l. för sätt att leva o. d.). Ni lefva enligt den moderna regimen, mera efter ståndet än efter tillgångarne. Idun 1890, s. 199. Intelligenser, som .. skulle vara en prydnad för hvilket universitet som helst men som efter denna regime (dvs. den som representeras av universitetets prokansler) komme att skjutas åt sidan. Lidforss SocJourn. 149 (1907); jfr 1 b. När ni (dvs. inspektoren på gården) har för afsikt att .. afvika från de hittills följda regimerna. Procopé Insp. 54 (1915).
4) [jfr motsv. anv. i fr.] (i fackspr.) sätt varpå avrinningen i ett vattendrag förhåller sig med hänsyn till (växlande) vattenmängd under olika årstider o. d. 2NF 28: 551 (1918). Samkörning mellan närbelägna kraftverk .. med hänsynstagande till vattendragens olika regim eller uppdämningsmöjligheter. Ymer 1941, s. 126.
5) [jfr liknande anv. i fr.] flyg. om vart o. ett av de båda principiellt olika sätt varpå ett flygplan förhåller sig vid flygning med anfallsvinklar under resp. över ett visst gränsvärde (vanl. omkring 8 grader) l. om inställning l. flygning av flygplan med anfallsvinklar under resp. över detta gränsvärde; vanl. i uttr. första l. andra regimen, om det område för storleken av vingens anfallsvinkel som kännetecknas av att under ökning av anfallsvinkeln allt mindre resp. allt större effekt fordras för horisontal flygning. Thulin o. Malmer Flygm. 89 (1916). Vid flygning i andra regimen bli vingarna lätt överstegrade. 2SvUppslB 9: 1068 (1948).
6) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera knappast br.) språkv. om (ett ords ställning ss.) satsdel styrd av ett annat ord; särsk. om direkt l. indirekt objekt (l. härmed jämförlig satsdel); i sht med tanke på ordets form. Subjektet samt det enkla regimen är substantivet med eller utan bestämningsord; regimen blir sammansatt genom tillsättande af de eller à framför subjektet. Svedelius FrGr. 140 (1814). Dalin (1855). 2NF (1915).
Spalt R 808 band 21, 1957