Publicerad 1956   Lämna synpunkter
REALE rea3le2, n.; pl. realia0400 (Schück VittA 5: 82 (i handl. fr. 1749) osv.), äv. (numera bl. mera tillf.) realier0400, äv. 0302 (reáliärr Dalin) (Lundberg Paulson Erasmus 144 (1728), Söderhjelm Prof. 205 (1913)).
Etymologi
[jfr t. realien, pl.; av nylat. reale, n. sg. av realis (se REAL adj.2)]
(med prägel av fackspr.)
1) (†) föremål, ting; (ss. skatt erlagd) naturapersedel. Redan (under senare delen av 1200-talet) .. var silfret i Sverige ett reale. .. Således finna vi, huru bredvid realier, såsom säd .. fisk .. äfven silfver eller penningar utgingo som skatt. Reuterdahl SKH II. 2: 211 (1850). Dalin (1855). Reuterdahl Mem. 207 (1859).
2) i pl.; om sakinnehållet i en text o. d.; reala (se REAL, adj.2 3) förhållanden (som skildras i ord l. utmärka det land vars språk studeras o. d.). Dalin (1871). Vid (språk-)undervisningen förekommande .. realia böra .. vederbörligen förklaras och belysas. SFS 1906, nr 10, s. 15. PedT 1949, s. 34.
3) i pl.: sakfrågor; fakta. Vij lefva nu uti et Seculo Diplomatico, som älskar realia. Schück VittA 5: 82 (i handl. fr. 1749). Att realia i (den indiska) författningsfrågan ej alls voro på tal vid förhandlingarna (om ohörsamhetskampanjens avblåsande). SvTidskr. 1931, s. 151.
4) i pl.: realvetenskaper; realämnen; äv.: praktiskt nyttiga kunskaper; särsk. motsatt dels: humaniora, dels: språk(kunskaper), språkvetenskap, kunskap om ord. Broocman TyUnd. 1: 99 (1807). Om Ungdomen antingen genom Realia eller Verbalia (så kallades Språken) bäst bildades. Därs. 2: 3 (1808). (Om) Realia eller Humaniora .. i elementarundervisningen är det vigtigaste. SvLitTidn. 1813, sp. 199. Det (är) .. de classiska språken, som drifvas vid Elementar-Läroverken (i England), medan .. Realia .. sparas till Universitetet. BerRevElLärov. 1832, s. 41. Realia, de praktiska vettenskaperna. Tegnér (WB) 8: 138 (1836). ÅbSvUndH 59: 62 (1940). — särsk. med inbegrepp av historia. Jag hoppas att jag nu fått ur mig all filosofisk materia peccans (dvs. sjukdomsämne), slår mig derföre på realia och skrifver historia. Geijer I. 8: 460 (1821). 2SvUppslB (1952).
5) filos. ngt värkligt; särsk. (i Herbarts filosofi) i pl.: de enkla, oföränderliga, immateriella, kvalitativt bestämda, i och för sig relationslösa värklighetselement som av vårt medvetande förknippas med varandra till föremål. Schéele Själsl. 9 (1894). 2SvUppslB (1952).
6) språkv. realgenus; äv. om ord som tillhör detta genus. (Ordet) stadsplan är ett reale i nutida svenskt skriftspråk. Beckman SvSpr. 26 (1904). Svenska maskuliner, femininer och .. realia. Danell SvSpr. 39 (1927).
Ssgr (till 2; i sht pedag.): REALIA- l. REALIE-BETONAD, p. adj. som lägger (huvud)vikt(en) på l. är präglad av (sysslande med) realia. TSvLärov. 1951, s. 243.
-KUNSKAP~02 l. ~20. i sht i pl. TSvLärov. 1951, s. 272.
-UNDERVISNING~1020. TSvLärov. 1951, s. 62.

 

Spalt R 448 band 21, 1956

Webbansvarig