Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAKEL ra4kel, sbst.2, f.
Ordformer
(förr äv. Rachel, Rahel)
Etymologi
[av det bibliska namnet RAKEL (hebr. Rāchēl), enligt berättelsen i 1Mos. 29 ff. den yngsta o. skönaste av Labans bägge döttrar (Rakel o. Lea), Jakobs älsklingshustru]
i oeg. l. bildl. anv.; jfr Hjelmqvist BiblPersN 60 ff. (1901); särsk.
a) i uttr. som anspela på berättelsen i 1Mos. 29: 16 ff. om huru Jakob tjänade Laban i sju år för att få hans dotter Rakel till hustru, men blev bedragen o. i stället fick hennes syster Lea, varefter han senare erhöll äv. Rakel till hustru mot löfte att arbeta i ytterligare sju år åt Laban; särsk. i uttr. som ange att ngn länge (o. troget) tjänar (under oförmånliga förhållanden) för att erhålla ngt som han eftersträvar (o. därvid, åtminstone till en början, erhåller ngt annat o. sämre); särsk. i uttr. tjäna för Rakel (och få, äv. vinna Lea). Muræus Arndt 1: 97 (1647). Då han ”i nio år tjenat för Rachel” .. blef pastoratet ledigt. Cavallin Herdam. 3: 398 (cit. fr. 1685). Det stora görs litet, det lilla görs stort, / En Lea för Rachel passerar. SamlVersSv. 1: 67 (1751). Tjäna för Rakel och vinna Lea. Hjelmqvist BiblPersN 61 (1901). Holm BevO 199 (1939).
b) (numera bl. tillf.) ss. beteckning för god o. dygdig hustru (som älskas högt av sin make). Thenne wår framledne Syster (som hafwer warit sin käre man een rätt och sanskylligh Rahel). Phrygius MOlai D 1 b (1608). Guthræus ASchmidt A 4 a (1641).
c) [efter Jer. 31: 15, Matt. 2: 18] (numera bl. tillf.) i uttr. som beteckna att ngn djupt sörjer över ngt samt i anv. som ansluta sig härtill; särsk. i uttr. Rakels sorg, äv. gråt o. d., om svår sorg osv.; jfr RAMASKRI. En iemmerligh Rachels grååt, skrään och weklagan. AAAngermannus FörsprKyrkiost. A 3 b (1587). Det är en klagan inom hvarje dörr (efter K. XII:s nederlag), / En Rachels sorg, som aldrig vänder åter. Snoilsky 4: 36 (1887). Wirsén Vint. 207 (1890).

 

Spalt R 167 band 21, 1956

Webbansvarig