Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RACKERI, n.; best. -et; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. rakk-)
Etymologi
[jfr d. rakkeri, smutsigt l. hårt arbete m. m., mlt. rackerie, ”rackares” arbete; avledn. av RACKARE, sbst.]
(i Finl., vard.)
1) bovaktighet, skurkaktigt l. ljusskyggt handlande, nedrighet, bovstreck, ”djävulskap”; äv. dels om bedrägerier o. d.; dels om pojkstreck o. d.; äv. i uttr. göra ngt på rackeri, göra ngt av gemenhet o. d.; äv. bildl. Topelius Fält. 5: 186 (1867). Tänker ni på något rackeri mot den beskedlige unge karlen. Dens. Vint. II. 1: 274 (1881). Hvad lefva .. (zigenarna) af, om ej af stöld, rån och rackerier? Wetterhoff Skog 1: 167 (1883). Göra något på rackeri. Bergroth FinlSv. 82 (1917). TurForskn. 3: 57 (1918; bildl.). Hans firma har .. levererat .. tobak, .. alltid god vara, utan försök till rackerier. Thurman BerSjälv 117 (1931). särsk. i utvidgad anv., om konkret föremål: ”sattyg”; jfr RACKAR-TYG 2. Eldledningsplatsen är .. försedd med alla rackerier som tänkas kan. Hufvudstadsbl. 1943, nr 130, s. 3.
2) (†) = RACKAR-KÄRRA 2. FoU 15: 67 (1902).
Ssg: (1) RACKERI-SYSTEM. (i Finl., tillf.) om ekonomiskt system som ger fritt spelrum åt enskild vinningslystnad o. hänsynslöshet. Wendt IndDos. 33 (1922).

 

Spalt R 30 band 21, 1956

Webbansvarig