Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PYSSLIG pys3lig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[avledn. av PYSSEL l. PYSSLA 1 o. 2]
(vard.)
1) om person: som pysslar l. tycker om att pyssla med småsaker l. småsysslor o. d.; äv.: som pysslar om l. tycker om att pyssla om sjuka människor o. d.; stundom övergående i bet.: huslig; äv. om persons uppträdande l. klädsel o. d.: som visar l. tyder på att ngn tycker om att pyssla med olika småsysslor (t. ex. i hushållet) o. d.; stundom övergående i bet.: hemtrevlig. (Skådespelerskan var) klädd i .. (ett) förkläde från tidigare roll — det ser väl pyssligt ut? GHT 1945, nr 299, s. 13. Var inte alltför pysslig. .. Låt den sjuke vara i fred så mycket det går. Hörde Ni 1949, s. 579. Hon hade inte varit så pysslig som andra mammor, hon hade inte kunnat laga mat, hon hade inte gått omkring i sött förkläde. Idun 1950, nr 8, s. 2.
2) om plats l. trakt o. d.: (små)trevlig, tilltalande. Island är ett pyssligt ställe för jultomten att bo på. GbgMP 1948, nr 292, s. 6.
Avledn.: PYSSLIGHET, sbst.1, r. l. f. (vard.)

 

Spalt P 2548 band 21, 1955

Webbansvarig