Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PUTSERI, sbst.2, l. PUSSERI, sbst.2, n.; pl. = (Lindner Tijdhfördr. 59 (1641; icke fullt säkert)).
Ordformer
(pass- 1603 (: passerij; sannol. felaktigt för: posserij). puss- (-sz-) 16021749. putz- 16151734)
Etymologi
[jfr d. pudseri; efter t. posserei, till posse (se PUTS, sbst.2)]
(†)
1) skämt, gyckel, narrstreck; ngt lustigt, lustig (l. märkvärdig) händelse o. d. Hin Skalken och Gecken vthi Sigismundi Hoff berömde sigh offta, att han hade bekommit meera godz och penningar medh Pusserij, än månge lärde Män medh theras Konst. PJGothus Pollio EwLijff Z 1 b (1602). (Världens barn) haffua förhänder lättferdigt putzerij och ohöffuiske leekar. Phrygius HimLif. 135 (1615). Så sälsampt Pusseri är migh händt, Som aldrigh tilförrenne, hwarken migh eller någhrom androm .. wedherfarit är. Lindner Tijdhfördr. 15 (1641). Lind (1749).
2) handlingen att spela ngn ett (elakt) spratt l. lura ngn (gm list l. knep l. dyl.); äv. i uttr. göra ngt i l. med putseri, göra ngt på skämt l. för att skoja med ngn. All ten stund ad ted fans i saningh ad thed (dvs. avlägsnandet av spjutet) war giort i passerij (sannol. felaktigt för: posserij) wart (osv.). GöstringDomb. 6/7 1603. Erich Olofsson i Bergby hade med Putzerij igen läst een hemblighwsdöör, der inne Hans Larsson i Swartebecken satt. UpplDomb. 1: 75 (1630). Serenius Ddd 2 b (1734).

 

Spalt P 2508 band 21, 1955

Webbansvarig