Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRÅMA prå3ma2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se d. o.).
Ordformer
(prom- c. 1734. pråm- 1722 osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. pramme, t. prahmen; avledn. av PRÅM]
I. (i fackspr.) tr.: forsla l. frakta l. transportera (gods o. d.) med l. på pråm(ar). Pråmning af bräder. SundhetscollBer. 1855, s. 85. Hvad som är färdigt för export pråmas ombord. Grebst Bröll. 34 (1913). särsk.: magasinera l. förvara (ngt) på en pråm l. pråmar. Lang FinlSjör. 427 (1932).
II. (†) intr.: gå l. färdas över en flod o. d. med en färja l. färjor. HC12H 1: 26 (c. 1734).
Särsk. förb.: PRÅMA SIG FRAM10 0 4 l. (med motsatsbetoning) 30 0 4. (mera tillf.) till I: ta sig fram (på flod o. d.) i l. med en pråm. Bildt Ital. 8 (1896). —
PRÅMA ÖVER. (†) till I: färja över (ngt). Swedberg Ordab. (1722). Schenberg (1739).
Ssg (till I): PRÅMNINGS-KOSTNAD. Stålhane Förf. 769 (1892).

 

Spalt P 2224 band 20, 1954

Webbansvarig