Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROVINSIALISM prωvin1sialis4m, äv. pro-, l. 10104 (provinnsiali´ssm Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. (i bet. 3) -er.
Ordformer
(provincial- 17851906. provinsial- 1862 osv.)
Etymologi
[jfr t. provinzialismus, eng. provincialism, fr. provincialisme; till PROVINS, sbst.1, l. PROVINSIAL, adj.]
1) partikularism; bygdepatriotism, lokalpatriotism. HT 1915, s. 181 (1834). En krass provinsialism är ett fel, i detta felet kan hembygdskärleken utsväfva. Svedelius SmSkr. II. 2: 151 (1862, 1888). SvD(A) 1931, nr 183, s. 6.
2) (mera tillf.) (lantlig) trångsynt inställning l. uppfattning; jfr PROVINSIELL b. Att .. (protesterna mot viss litteratur) äro ett uttryck för provinsialism och bristande upplysning om sexuella spörsmål. SvD(A) 1934, nr 38, s. 6.
3) bygdemålsfärgat ord l. uttryck l. uttal, bygdemålsfärgad ordform l. satsbildning o. d.; särsk. om dylikt ord osv. som uppträder i ett språk som för övr. har (mer l. mindre rent) riksspråklig karaktär. Thorberg ÖsterlSpr. 6 (1785). Formerna rödde, röd (av rödja) äro numera blott lärda arkaismer eller provincialismer. Tegnér SvRättstavn. 21 (1887). Böök ResSchw. 148 (1932).

 

Spalt P 2166 band 20, 1954

Webbansvarig