Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROGNOST, m.||ig.
Etymologi
[jfr t. prognost, ä. eng. prognostes; av gr. προγνώστης, vbalsbst. till προγιγνώσκειν (se PROGNOS)]
(†) person som vet ngt på förhand; person som ställer prognos. Topelius (c. 1835) hos Vasenius Top. 2: 254. Ekbohrn (1904). —

 

Spalt P 1988 band 20, 1954

Webbansvarig