Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROFEKT, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-fekt (-c-, -th) 15241857. -fict (-ch-, -ck-, -th) 15251555)
Etymologi
[fsv. profäkt; jfr d. profekt; av lat. profectus, fördel, till proficere, gagna, av pro- (se PRO-, prefix1) o. facere, göra (se FACIT). — Jfr PROFIT]
(†) Schroderus Lex. 105 (1637).
1) vinst, fördel; profit (se d. o. 1). G1R 1: 286 (1524). Rikit til godhe profecth oc fordell. Därs. 4: 101 (1527). Därs. 25: 105 (1555).
2) i fråga om persons (i sht skolelevs) kunskapstillägnande: framsteg, förkovran; äv. i uttr. vara utav profekt, ha gjort framsteg. ÅbSvUndH 32: 3 (c. 1660). (Gullberg sades) hafva goda gåfvor på Predijkostohlen och vara utaf vacker profect i Studierna. Westdahl BlekLärovH 68 (i handl. fr. 1680). Samuel Ödman .. (har) giort .. stora profecter .. på Bas violen. VGR 1764, Verif. s. 353. VDAkt. 1781, nr 309. För att visa, hurudan herr Christians profect i studier var, bifogades hans skriftliga förklaring. Cavallin Herdam. 4: 401 (1857; efter handl. fr. 1685).

 

Spalt P 1960 band 20, 1954

Webbansvarig