Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRODUCERA prω1dɯse4ra l. prå1– l. prωd1– l. prod1-, l. -us-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr PRODUCENT, PRODUKTION.
Ordformer
(-douc- 1703. -duc- 1569 osv. -dus- 1799)
Etymologi
[jfr d. producere, t. produzieren samt eng. produce o. fr. produire; av lat. producere, av pro- (se PRO-, prefix1) o. ducere, föra (jfr AKVEDUKT, DEDUCERA, DUSCH, TÖJA). — Jfr PRODUCIBEL, PRODUKT, PRODUKTIV, REPRODUCERA]
I. tr.
1) (†) framlägga l. presentera l. förete l. uppvisa l. framvisa (ngt, särsk. dokument l. bevis) för ngn (särsk. för myndighet); framföra l. komma med (ngt, ett vittne, ngn ss. vittne). 2SthmTb. 4: 15 (1569). (De nyadlade böra) sine Sköldebreeff .. inför be(mäl)te Uthskått producera. RARP 4: 523 (1650). Hvarpå intressenterne i Åshyttan intet annat bevis kunde producera än Matthias Anderssons eget bref. NoraskogArk. 4: 129 (1699). Vid .. sammankomsten (i sällskapet Aurora) producerades .. inga andra vers än ett öf[ver]satt Epigram af Browallius. Kellgren (SVS) 6: 52 (1775). Det återstår .., att Hr Prof. J. O. Höijer producerar det Vittne, genom hvilket han säger sig kunna bestyrka denna uppgift. SvLitTidn. 1819, Bih. sp. 91. Schotte NyköpElLärovH 2: 80 (1880). Ekbohrn (1904).
2) (†) med avs. på konst(stycke): framföra, visa (upp), visa prov på; jfr 5 g slutet. Till och med jonglörer, taskspelare och konstridare vägrar öfverheten ej tillåtelse att producera deras konster. SKN 1845, s. 294.
3) (†) bekantgöra (gm införande i en tidning). Andersson (1845). Dalin (1855). Ahlman (1872).
4) (†) introducera l. presentera (ngn); införa (ngn) i en viss krets l. ett sällskap o. d. Castrén Creutz 350 (i handl. fr. 1771). Jag väntar en Virtuos på Violoncelle, ifrån Meklenburg-Strelitz, som jag lofvat producera hos vederbörande vid Musicaliska Academien. Kexél 1: 190 (1789). CJLAlmqvist (1840) i 2Saml. 12: 83.
5) frambringa (ngt) gm en naturlig process l. gm tankevärksamhet l. arbete av ngt slag, särsk. odling l. konstnärlig l. industriell värksamhet o. d.
a) (†) om världens skapelse. Lagerbring HistLit. 307 (1748).
b) (numera knappast br.) om levande varelse: avla, föda, ge liv åt l. ge upphov till (ngt). Huru sällan se vi store konstnärer producera snillrika söner! Palmblad Fornk. 2: 118 (1844). Hingsten Martens, hvars son Landessohn producerade 1,500 föl. Wrangel HbHästv. 1220 (1886). Ekbohrn (1904).
c) med saksubj.: gm en kemisk l. fysisk l. fysiologisk process frambringa l. alstra l. ge (ngt); jfr d. Linné Stenr. 24 (c. 1747). Man trodde, att de (dvs. de organiska ämnena) endast kunde produceras i växt- eller djurcellen. Bolin KemVerkst. 32 (1942). jfr HORMON-PRODUCERANDE.
d) med subj. betecknande ngt varifrån en viss produkt kommer, särsk. jord(område): frambringa (nyttighet av ngt slag), alstra; avkasta, ge; om jord(område) äv.: bära; utan bestämd avgränsning från c o. e. Under inkomst förstås icke allenast alt hvad Landet producerar i rude Materier, utan och (osv.). Polhem Bet. 1: 33 (1721); jfr e. Talg, den endast idislande diur producera. Linné Bref I. 1: 127 (1746). Gamla Saltpetter-Jorden .. producerar (icke) Saltpetter oftare än hvart 6 a 7 år. DA 1771, nr 75, s. 2. SydsvGeogrSÅb. 1925, s. 20.
e) om person l. företag l. land o. d.: frambringa (nyttighet av ngt slag) gm odling, avel l. industriell värksamhet; jfr d. PH 3: 1793 (1741). I China produceras ofantliga quantiteter Silke. SP 1809, nr 31, s. 3. Sverige producerar korn utöfver eget behof. Möller Jordbr. 151 (1881). En trädgårdsmästare säljer större delen av de grönsaker han producerar. HandInd. 3 (1926). jfr JÄRN-, KOPPAR-, KÖTT-, OLJE-, RIS-, SOCKER-, SPANNMÅLS-, STÅL-, VETE-PRODUCERANDE m. fl.
f) om person: frambringa (ngt) gm konstnärlig värksamhet l. skriftställarvärksamhet o. d., skriva, författa; komponera; ”skapa”; äv. abs. Höijer 3: 149 (1810). B(rahms) har .. producerat en väldig mängd musik. Norman MusUpps. 37 (1880, 1888). Det var endast under sex år af 1860-talet som ”Förf. till Agnes Tell” producerade. Wieselgren GDag. 325 (1883, 1901). Lundberg-Nyblom NorrstrArno 109 (1932).
g) allmännare: frambringa, alstra, skapa; göra; med person- o. saksubj.; dels i vetenskapligt fackspr. (i sht med tanke på nyskapande värksamhet), dels ngt vard. (i anv. som närmast är att uppfatta ss. en bildl. anv. av e). Höijer 3: 142 (1810). I motsats till erinringen, som reproducerar det åskådade .., producerar fantasien nya föreställningar. Larsson Psyk. 24 (1896). Handel med värdepapper (omfattar bl. a. handeln) .. med växlar och liknande papper med blott kort löpetid medan nya sådana alltjämt produceras och föras i marknaden. EkonS 2: 418 (1899). Att det nutida industriella samhället redan genom sin organisation av arbetsmarknaden oupphörligt producerar nya fattiga. Cassel TeorSocEkon. 333 (1934). särsk. (numera knappast br.) med obj. betecknande handling l. tillstånd o. d.: åstadkomma, åvägabringa, prestera. All dän förnöjelse min ringa condouite och person kan prodoucera. KKD 12: 209 (1703). Afsigten .. (att handla) producerar .. i en inre förändring ett verkligt resultat. Geijer I. 5: 258 (1820). (En av indianerna) producerade ett grin. Zilliacus Indiankr. 129 (1898).
6) [jfr motsv. anv. i ä. t.] (†) förlänga kvantiteten av (en stavelse). SvLitTidn. 1820, sp. 490.
II. refl.
1) [jfr ä. fr. se produire, företes, framvisas] (†) företes för l. överlämnas till vederbörande myndighet l. dyl.?; jfr 2. Att .. / försända tjufven till den trakt, / från den han kom till Sta’n, att der sig producera. Wetterstedt ConvOrdb. 223 (1822).
2) (†) visa sig l. uppträda (i en krets o. d.), göra sin uppvaktning o. d. Finge jag också någonstädes förslag (till biskopsstol), så tjenade det till ingen ting, emedan jag hvarken kan eller vill producera mig hos Regeringen. Tegnér (WB) 3: 362 (1818). Producera sig vid hofvet. Meurman (1847).
3) [jfr motsv. anv. i d.] (†) uppträda med säkerhet o. elegans, ”föra sig” l. dyl.; jfr 4. M:r Elofs katighet at producera sig. OBjurbäck (1797) hos Wrangel TegnSläktm. 205.
4) (numera bl. tillf., med skämts. l. pretiös prägel) uppträda l. framträda (inför publik, ss. ngt); särsk. i fråga om utövande av en konstart (t. ex. sång l. dans). (Skalden) Börjessons vackra stämma, prydliga figur och vana att offentligen producera sig. 3SAH LIX. 3: 352 (1846); jfr 3. Öman Ungd. 88 (1889; om uppträdande ss. sångare).
Calle Hagman .. älskade .. helst att producera sig som dansmästare. DN(A) 1940, nr 278, s. 13.
5) framträda l. komma med l. visa upp en produktion av ngt slag, vara produktivt värksam, producera; särsk.
a) (mera tillf.) om värksamhet inom näringslivet; jfr I 5 e. Förr i världen .. (har) konfektionen på .. (baddräkternas) område inte producerat sig i sådan ymnighet som nu. SvD 31/7 1927, Bil. s. 1.
b) om skapande konstnärlig värksamhet l. (i sht vetenskaplig) skriftställarvärksamhet o. d.; jfr I 5 f. Det finnes knappast ett hörn av den nordiska språkvetenskapens .. område, där .. (N. N.) icke mer eller mindre producerat sig. HdlProfNordSprLd 2: 35 (1913). Jonas Berggren, en bildhuggare och målare som ymnigt producerat sig i Smålands .. kyrkor. Hofrén Herrg. 380 (1937).

 

Spalt P 1946 band 20, 1954

Webbansvarig