Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROBLEMATIKER prω1blema4tiker l. prå1osv., l. 10302, m.||ig.; best. -n; pl. =, äv. -atici a4tisi l. —302.
Etymologi
(tillf.) person som (t. ex. i sin litterära värksamhet) behandlar l. ställer problem (se d. o. 2). SvD(A) 1932, nr 348, s. 7.

 

Spalt P 1929 band 20, 1954

Webbansvarig