| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
POSTERING poste4riŋ, i Sveal. äv. -e3riŋ2, sbst.1, förr äv. POSTERNING l. POSTERUNG, r. l. f.; best. -en; pl. -ar (Richardson Krigsv. 1: 152 (1738) osv.) ((†) -er HSH 6: 209 (1712)).
1) (†) bevaknings- l. skyddstjänst l. vakthållning o. d. (utförd av större l. mindre (detacherad) truppstyrka); särsk. i uttr. hålla l. vara (kommenderad) på postering. HH 24: 10 (1699). Kommo 2:ne deserteurer .., desse haa warit wijd Furstenberg på posterung. KKD 9: 160 (1705). At de hvar ock en i sitt compagnie skulle hålla postering vid sjökanten. Dahlberg Lefn. 91 (c. 1755). Sundén (1888). — särsk.
a) tullv. om bevakningstjänst o. d. utförd (på en bestämd plats) av tullvaktmästare l. liknande tjänsteman (vid stationär tullplats). SFS 1831, s. 420.
b) i oeg. anv., om jägares stående på pass. (Hjortjägaren fick se en hare.) Farväl med den Posteringen! .. hjorten slapp undan. GbgMag. 1759, s. 183.
2) (†; se dock slutet) plats l. ställning där en trupp l. soldat har order att inreda sig för försvar l. att utföra bevaknings- l. observationstjänst o. d., försvarsställning; äv. närmande sig bet.: försvarsgruppering. Detta är .. beskrifningen af fiendens posteringer och wår attaque. HSH 6: 209 (1712). Richardson Krigsv. 1: 152 (1738). Weste (1807). jfr: Rymmer någor ifrån .. postering emot fienden; miste ära och lif. PH 6: 3799 (1755). — särsk. (enst.) bildl. En präst, som utlämnar sin andliga postering i djävulens hand. KyrkohÅ 1937, s. 67.
3) mil. på viss plats ställd bevaknings- l. skyddsavdelning (ofta framsänd från förpost; jfr FÄLT-VAKT); i fackspr. numera bl. om mindre dylik avdelning (vanl. omfattande en halv till en grupp, stundom två förstärkta grupper). KKD 6: 356 (1716). Generalen .. utsatte en postering af 200 man. Geijer II. 5: 90 (1838). Armfelt skyndade att .. afsända små posteringar — han uppgifver sjelf tre man och en korporal — till olika håll. Tegnér Armfelt 1: 270 (1883). Posteringar framskjutas i regel 1/2—1 km framför förpostställning. InfRegl. 1939, 2: 69 (1942). — jfr BEVAKNINGS-, GRÄNS-, KAVALLERI-, NATT-, VAKT-POSTERING m. fl. — särsk.
a) (†) övergående i bet.: detachement, avdelning; äv. om (större) spaningstrupp. Carl XII Bref 319 (1704). Denne posterung var satt att recogniscera huru medh vår armée gick. HH XVIII. 4: 16 (1708). En större postering af mitt folk (kom) till biträde åt sina kamrater. Granberg Dram. 35 (1811). jfr BREV-POSTERING.
b) i oeg. anv., om (vid kust l. riksgräns placerad) avdelning av tulltjänstemän (förr äv. karantänvakter) l. dyl. PH 1: 353 (1723). VetAH 1818, s. 41. Förtullningsstationer .. komma att tills vidare inrättas .. i Norane inom posteringen Loviseholm (osv.). SFS 1897, Bih. nr 52, s. 1. jfr: Gränsposteringen Svinesund. TullvFS 1952, s. 275. jfr BEVAKNINGS-, KUST-, KUSTBEVAKNINGS-POSTERING.
(3) -CHEF. MinnSvNH 6: 332 (1811). SoldatinstrInf. 1938, s. 158. särsk. (†) tullv. till 3 b: posteringsförman. Backman Lags. 3—5: 28 (1811). Posterings-Chefer vid Gräntseorterne. Påbud 14/8 1812, § 4. —
(3 b) -FÖRMAN~20. tullv. chef för gräns- l. kustpostering inom tullvärket. —
(3) -KEDJA, r. l. f. (numera bl. tillf.) mil. jfr -linje. KrigsmSH 1797, 1: 9. Sylvan Vial 1: 251 (1863). —
-KRIG.
2) (tillf.) till 3: krig karakteriserat av strider vid (gräns)-posteringar. Lefrén Förel. 3: 213 (1817). —
(3) -LINJE. mil. den tänkta linje som förenar ett antal posteringar (framför en förpost o. d.). TrängRegl. 1940, s. 260. —
(1 slutet, 3 b) -LISTA, r. l. f. tullv. dels (förr): vid stationär tullplats förd journal med uppgifter om tullvaktmästares o. d. tjänstgöring(stider), dels (i icke officiellt spr.): plan över tullbevakningstjänstemäns placering vid olika tjänsteställen, tjänstgöringslista. SPF 1821, s. 56. SFS 1831, s. 415.
Spalt P 1598 band 20, 1954