Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PORKA por3ka2, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. porka, purka; jfr nor. purke, isl. purka (ss. tillnamn), nyisl. purka; det är omtvistat, huruvida ordet är av inhemskt, nordiskt urspr. l. utgör ett lån från lat. porca, sugga, till porcus, svin (jfr PORSLIN)]
(bygdemålsfärgat i vissa trakter, numera föga br.) sugga. Schück (1854). (Björnen hade) gjort ett besök i granngården och försökt sig på porkan, den stora slaktsuggan. Molin ÅdalP 76 (c. 1895).

 

Spalt P 1475 band 20, 1953

Webbansvarig