Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PORFYRIT por1fyri4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(äv. -phyr-)
Etymologi
[jfr t. porphyrit, eng. o. fr. porphyrite; av lat. porphyrites, porfyr, av gr. πορφυρίτης, purpurfärgad (jfr PORFYR)]
miner. bärgart med en finkornig l. tät grundmassa i vilken större kristaller (av plagioklas, augit l. hornblände o. d.) ligga inbäddade o. som har dioritens l. gabbrons sammansättning. Wallerius Min. 100 (1747). Ramsay GeolGr. 112 (1909). — jfr AUGIT-, DIABAS-, DIORIT-, PLAGIOKLAS-, UROLIT-PORFYRIT.
Ssgr (miner.): PORFYRIT-BÄRG. bärg som innehåller porfyrit. Ymer 1931, s. 10. —
-STEN. sten(stycke) av porfyrit; äv. (numera föga br.) om bärgarten, liktydigt med: porfyrit. Lagens Taflor voro .. af denna Porphyrit-sten. Ödmann StrSaml. 5: 107 (1792).

 

Spalt P 1475 band 20, 1953

Webbansvarig