| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
POLSK pol4sk l. på4lsk (öp(pet) ŏ Weste, på´lsk Dalin), förr äv. POLISK l. POLENSK l. POLINSK l. POLANDSK l. POLNISK l. POLNSK l. POLONISK, adj.; adv. -T.
som har avseende på l. är typisk för Polen l. polackerna; som finns i l. kommer från Polen. Polska språket, det slaviska språk som talas av huvuddelen av Polens befolkning. G1R 8: 364 (1532). Thenn påleske legat. Därs. 25: 49 (1555). TurÅ 1950, s. 25. jfr (†): Pålniska freden (dvs. freden med Polen). HC11H 3: 69 (1692). — jfr STOR-POLSK. — särsk.
a) i ett flertal benämningar på förr brukliga (från Polen införda l. efter i Polen vanlig modell gjorda) varor (särsk. klädesplagg l. tyger) o. d. Svarte polniske klede. TullbSthm 1536, s. 63 b. En pålesk luffua aff .. sammet. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 28. Pålenske håsår. KlädkamRSthm 1589 A, s. 26 a. Kiortill medh pålenske ärmmer. Därs. s. 32 A. Pohlska lärfter äro åtskilliga slag grofva huslärfter, säck-, packlärft och dräll. Almström Handelsv. 394 (1845). En s. k. polsk mössa med hål för ansiktet och krage, som kunde vikas ned öfver öron och nacke. Schröder Skid. 27 (1900). — särsk. (†) substantiverat (jfr j), ss. benämning på ett tyg. Xij (dvs. 12) st(yck)er .. groffth pålesk. TullbSthm 1536, s. 116 b.
b) [jfr d. polsk dans, (ä.) t. polnischer l. polenscher tanz] i uttr. polsk dans, särsk. dels (numera bl. mera tillf.) om den svenska (sextondels)polskan o. dess (polska) föregångare, dels (förr) sannol. om ett slags om pavana påminnande dans, som möjl. härstammade från Polen; jfr POLSKA, sbst.2 Arvidi 17 (1651). I Påhlen (har jag) warit medh, dher iag lärt Påhlisk Dantz. SvTMusF 1930, s. 67 (1683). Norlind SvFolkl. 354 (1911). jfr (†): Pålz lustige lieder. 2Saml. 35: 222 (1662; om dansmelodier).
c) i benämningar på vissa spel.
β) [jfr eng. polish draughts, fr. le jeu de dames à la polonaise] (i sht förr) polsk dam, polskt damspel, ett slags damspel där brädet har hundra rutor o. varje spelare femton brickor. HbiblSällsk. 2: 52 (1839). Norman GossLek. 166 (1878).
γ) polsk bank, namn på ett (i sht förr spelat) kortspel; jfr BANK, sbst.3 3 b β. Benzon Lundag. 7 (1888).
d) i benämningar på vissa onormala l. sjukliga företeelser i hår l. man hos människor resp. hästar.
α) [jfr t. weichselzopf, holl. poolsche vlecht, eng. polish disease, nylat. plica polonica] (†) polska sjukan l. martovan, om en hos hästar (o. människor) förekommande, urspr. från Polen spridd hårsjukdom, kännetecknad av att manen o. svansen (resp. håret) tovas ihop, man- o. svansskorv. Möller (1790). SvTyHlex. (1851, 1872).
e) i benämningar på vissa djur o. växter.
β) [jfr d. polsk hvede, holl. poolsche tarwe, eng. polish wheat] polskt vete, växten Triticum polonicum Lin. Lilja FlOdlVext. 9 (1839).
f) i vissa tekniska uttr.
α) [jfr d. polsk forbandt] (byggn., †) polskt förband, beklädnadsförband. Rothstein Byggn. 384 (1859). Ikonen 14 (1889).
β) (vägbyggn., †) polsk gärdsgård, ett slags underbäddning för vägbank; jfr RUSTBÄDD. Cnattingius (1876, 1894).
γ) (om ä. förh.) polskt ur, ett slags ur försett med horisontal urtavla o. visande äv. dagar o. månader. SvKulturb. 11—12: 273 (1932).
h) [jfr holl. poolsche saus] (kok., †) polsk soppa, benämning på en maträtt. Gedda med Pålsk Soppa. HovförtärSthm 1691 A, s. 902.
i) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] i bildl. uttr. syftande på de oefterrättliga förhållanden som rådde vid riksdagarna i Polen 1652—1791 o. som orsakades av att varje medlem hade vetorätt; i sht i uttr. polsk riksdag, särsk.: sammankomst präglad av stormighet l. oförmåga att fatta beslut. MStenbock (1712) hos Loenbom Stenbock 3: 29. Här var en Pålsk Riksdag förleden vecka mellan H(e)rr(ar) Rusthållare af Linköpings Lähn. BenzelBr. 90 (1732). Allmänna Rådstugan i Tisdags, som lärer haft en ganska polsk fysionomi. GotlLT 1852, nr 46, s. 2. Upsala(A) 1938, nr 75, s. 4.
j) (†) i mer l. mindre substantivisk anv. (jfr a slutet), liktydigt med: polack; i sht i pl. OxBr. 10: 185 (1617). 16 estandarer Polska. KKD 3: 36 (1703). — särsk. i uttr. de polske, polackerna. RR 16/1 1561, s. 6 a. Cygnæus 1: 101 (1848).
-SVENSK, adj. (skrivet med bindestreck mellan sammansättningslederna) jfr engelsk-, norsk-svensk. Björkman (1889). —
-ULL. (†) Pålskull, Danziger-ull, en ibland de bästa i Europens nordligare Länder, är antingen Lamull, eller Får-ull. Orrelius 276 (1797). —
Spalt P 1429 band 20, 1953