| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PLATTFORM plat3~for2m, ngn gg platfor4m (pla`ttform Weste, plattfå´rrm Dalin), r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar, äv. (numera mindre br.) -er (Rålamb 8: 41 (1691), Rosenberg OsKvism. 151 (1934), Östergren (1935)).
1) (över mark- l. golvyta uppskjutande) jämn o. jämförelsevis bred (platt) upphöjning, uppförd av jord l. sten l. trä l. murvärk o. dyl. o. vanl. avsedd att stå l. uppehålla sig på l. att placera ngt på; äv. om jämn o. jämförelsevis bred yta som befinner sig ovanpå l. ovanför ngt l. högre än omgivningen, särsk. om platt tak l. avsats l. altan o. d. på l. i byggnad (använd ss. vilo- l. utsiktsplats) l. om golvliknande (trä)ställning ovanför marken (på pålar l. i träd o. d.), använd ss. uppehållsplats (t. ex. vid jakt) l. för placering l. förvaring av ngt o. d.; jfr LAVE. DA 1793, nr 89, s. 1 (om altan i tämpeltornet i Paris). En Begrafnings-Plats (på Otaheiti) för de förnäme; är byggd af sten .. som en uphögd platt-forme. Landell Bligh 136 (1795). När man .. (gm att så småningom uppåt indraga stacken) slutligen i midten får en platform af ett par alnars diameter, uppreser man i midten deraf en kärfve. Lundequist Landtbr. 209 (1840). I den stora almen var en plattform uppspikad, en riktig punschveranda. Siwertz JoDr. 22 (1928). Björn sköts ofta från en mellan några träd uppsatt plattform. Levander DalBondek. 1: 6 (1943). — jfr SKJUT-, TRÄ-PLATTFORM. — särsk.
a) mil. om olika anordningar varpå kanon(er) anbringas; särsk. dels (förr, bef.) om upphöjning av jord l. timmer o. d., avsedd för uppställning av kanon(er), särsk. för beskjutning av låga områden (som eljest icke kunde bestrykas) l. för eldgivning över bröstvärns krön (jfr KATT III 2, KATSA, sbst.3, KANON-BANK), l. om skans o. d. (utanför fästningsvall) med mer l. mindre rak framsida o. med dylik upphöjning för kanon(er), dels (o. i fråga om moderna förh. nästan bl.) om del av överlavett, bestående av en metallplatta varpå säten för riktare äro anbragta, l. om underlag (brygga) för kanon på fartyg; äv. bildl.; förr äv. allmännare: kanonbäddning; jfr f. Innan för muren vore .. ett par platteformar aff timmer, ther som stycken på sattes. HH 20: 363 (c. 1640). Rålamb 8: 30 (1691; om utanför fästningsvallen utskjutande skans med rak framsida). Sturtzenbecher (1805; äv. om kanonbäddning). Vid skjutning öfver vallen .. stå kanonerna på en jordupphöjning .., kallad kanonbank eller plattform. Hazelius Bef. 15 (1857). FlygplKryssGotlKontr. 38 (1930; på fartyg). VFl. 1933, s. 21 (bildl.). SoldatinstrLuftv. 1946, s. 12 (till luftvärnskanon).
b) (i fackspr.) på fartyg: (på överbyggnad o. d. anordnad) brygga l. mindre motsvarighet till däck; äv. (mera tillf., i fråga om förh. bland vissa naturfolk) om av bräder o. d. gjord brygga som förbinder de båda farkosterna i en dubbelbåt. Cook 2Resa 142 (1783; på dubbelbåt). Hornborg Segelsjöf. 33 (1923; på kanoter). Å heldäckat fartyg skola för personers vistande avsedda öppna däck och plattformar omgivas av brädgång eller fast räcke. SFS 1937, s. 1735.
c) [efter motsv. anv. i eng.] om upphöjt golv (med talarstol l. bord för lärare o. d.) i möteslokal l. skolsal o. dyl. l. om upphöjd (trä)ställning (med talarstol) i det fria; estrad; (talar)tribun; podium. Platformen, en 2 till 3 fot upphöjd ställning i nedra ändan af scholan, har i medelpuncten Lärarens pulpet. Svensson BellLanc. 15 (1819); jfr SvLitTidn. 1819, sp. 587. Den platform, på hvilken musiken satt. Nyblom Twain 2: 31 (1874). Petri Ouchterlony 455 (1924).
d) [efter motsv. anv. i eng.] vid järnvägsstation (l. anhalt l. stickspår) utmed järnvägsspår anlagt, upphöjt plan (av sten l. betong l. trä) för passagerares av- o. påstigning l. för av- o. pålastning av gods, perrong; i Finl. i sht förr äv.: hållplats l. anhalt vid järnväg. ReglSJLokFör. 1858, s. 22. Något längre fram .. (ligger) Kilo gård .. och därefter Kilo Platform. Ramsay VägvFinl. 37 (1905). När Lapplandsexpressen dånar in mellan plattformarna. Lo-Johansson StädAnsikt. 179 (1930). jfr ANHALTS-, MELLAN-, MJÖLK-, STATIONS-PLATTFORM.
f) om del av vagn l. maskin l. apparat o. d., utgörande en jämn o. jämförelsevis bred (platt) upphöjning l. yta o. d., vanl. avsedd att stå l. uppehålla sig på l. att placera ngt på; jfr a. TT 1877, s. 270 (i lyftvärk). Plattformen af en våg. Därs. 1884, s. 142. (Truckar kunna) utföras .. i form af lastvagn .. med fast eller lös plattform för lastens upptagande. 2NF 38: 935 (1926). särsk.
α) lant. på skördemaskin: bakom kniven anbragt plant underlag varpå den skurna säden faller; numera vanl. om dylikt underlag på självbindare, bestående av en roterande duk. TT 1874, s. 137. SvUppslB 25: 259 (1935; på självbindare).
β) i (ändan av) järnvägs- l. spårvagn o. d. befintligt utrymme avsett att användas vid på- l. avstigning l. ss. ståplats o. vanl. bestående av en (med utskjutande tak övertäckt, av barriär omgiven) utanför vagnen utskjutande utbyggnad av vagnens golv l. (särsk. i modernare vagnar) helt inbyggt i vagnen, men avskilt från dess med sittplatser försedda huvuddel. Främre, bakre plattformen (på spårvagn). NF (1888). Personvagnsplattform skall omgifvas af barriär med en höjd öfver plattformen af minst 800 mm. SFS 1905, nr 40, s. 12. TT 1942, Elektr. s. 107 (på spårvagn).
g) i utvidgad l. bildl. anv., om (jämförelsevis högt beläget) slätt landområde (l. del av havs- l. sjöbotten); platå l. avsats l. terrass o. d. Hisinger Ant. 1: 12 (1819). Motsatsen mellan kustlandets låga plattform och det sydsvenska höglandet. TurÅ 1933, s. 77. jfr KONTINENTAL-, UNDERVATTENS-PLATTFORM.
2) mer l. mindre bildl. (jfr 1 a, g); särsk. dels med tanke på ngt varifrån man får överblick l. utsyn över ngt, dels [jfr 1 c] med tanke på ngt varifrån man kan göra åsikter l. uppfattningar kända l. utöva inflytande (på opinionsbildning) o. d.; stundom: (inflytelserik) ställning l. position. Lundgren Res. 258 (1864; om position). Man förstår Filippinernas utomordentliga betydelse, såsom plattform framför Kina och Indien. Kjellén Stormakt. 2: 130 (1905). (Vi) stiger med .. (böckernas) främmande människor .. till en högre och lidelsefriare plattform, där vi kan betrakta skådespelet på större avstånd och med mera objektivitet. Björklund MånLund 148 (1931). Den plattform, där de unga reformatorerna förde sina nya tankar å bane, blev Teologiska föreningen. Andræ Söderbl. 123 (1931). — särsk.
a) om underlag varpå ngt grundas l. som man kan utgå från: grundval, grund, basis; särsk. om (gemensam) grundval l. basis för åstadkommande av samförstånd l. samgående l. förhandlingar o. d. mellan två (l. flera) personer l. parter. Bremer Brev 3: 249 (1852). Då det yttrades, att kammaren icke blifvit vald på platformen af frågan om en ny härordnings antagande. PT 1901, nr 113 A, s. 3. (Teatern) har .. skapat en gemensam plattform för borgerliga intressen och arbetarintressen. DN(A) 1933, nr 102, s. 24. Att .. (stadsfullmäktigeposten) endast är avsedd att utgöra en plattform för en ny politisk karriär för den nu 70-årige mannen. SvD(B) 1945, nr 84, s. 7.
b) [efter motsv. anv. i amerikansk eng.] övergående i bet.: (politiskt) program. NF 20: 1816 (1898; om amerikanska förh.). För valet innevarande år anslöt sig (valmans-)föreningen till det v. Friesenska förslaget såsom platform i rösträttsfrågan. SDS 1899, nr 403, s. 2. GHT 1946, nr 221, s. 10.
-BEGRAVNING. [jfr t. plattformbestattung] etnogr. hos vissa primitiva folk förekommande begravning varvid den döda kroppen placeras på en plattform uppförd på pålar l. stolpar. 2NF 21: 1 (1914). —
(1 d) -BILJETT. biljett berättigande till tillträde till en stations plattform(ar). Fyris 1894, nr 22, s. 3. —
-BRYGGA, r. l. f. [jfr amerikansk eng. platform-bridge] särsk. järnv. till 1 f β: brygga (se brygga, sbst.1 2 c), fällbrygga. SDS 1896, nr 456, s. 2. —
-BÄDD. [jfr eng. platform bed] etnogr. hos vissa naturfolk använd bädd bestående av en på stolpar uppförd l. ss. hylla i hyddan anbragt plattform av rör l. ribbor l. utspänd hud o. d. SvUppslB 13: 694 (1932). —
-DÄCK. (-form- 1889 osv. -forms- 1907—1926) [jfr t. plattformdeck, fr. plate-forme de la cale] sjöt. om (vanl. partiellt) däck i ett fartygs hålskepp; vanl. om de på större örlogsfartyg i förliga resp. aktra hålskeppet befintliga däcken; ngn gg äv. om plattform (se d. o. 1 b) på överbyggnad o. d. Engström Skeppsb. 59 (1889). (Turbinångaren Carmania) har .. nedre och plattformdäck, anordnade till förråds- och lastrum m. m. 2UB 9: 622 (1906). VFl. 1920, s. 88 (på överbyggnad). 2SvUppslB 7: 1027 (1931; på örlogsfartyg). —
(1 d) -SPÄRR. spärr genom vilken man måste passera för att komma till en stations plattform(ar) o. där biljetterna viseras o. märkas. PT 1910, nr 164 A, s. 2. —
(1 f) -SULA, r. l. f. [jfr d. platformsål; efter eng. platform sole] (i fackspr.) på sko: (tjockare) mellansula av kork o. d., vanl. överklädd med skinn l. tyg. Jäfvert Skor 110 (1948). —
(1 f) -TIPPARE, r. [jfr t. plattformkipper] tekn. vagntippare vars väsentligaste del utgöres av en plattform som kan vridas i vertikal led omkring en axel, så att en därpå stående vagns innehåll kan tippas ut, tipplattform. Davidsson Omlastn. 17 (1927). —
(1 f) -TRANSPORTÖR, r. tekn. kontinuerligt arbetande transportanordning bestående av en sluten serie av plattor förbundna med varandra medelst kedjor. Davidsson Omlastn. 16 (1927). —
(1 d) -TRUCK. (i sht i fackspr.) truck varmed transport av resgods l. post o. d. ombesörjes på järnvägsstation. SDS 1934, nr 177, s. 11. —
-VAGN. [jfr t. plattformwagen, eng. platform car, fr. wagon à plate-forme (alla i bet. 2)]
1) (i sht i fackspr.) till 1 d, om mindre, fyrhjulig vagn utan motor l. om truck varmed transport av resgods l. post o. d. ombesörjes på järnvägsstation. Nerén (1930; om truck).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (†) till 1 f, om öppen godsvagn (utan sidolämmar) för järnvägstrafik. Hedin KrRyssl. 274 (1915). —
(1 f) -VÅG; pl. -ar. [jfr eng. platform scale] (i fackspr.) våg med plattform för placering av lasten. Engström (1945).
Spalt P 1134 band 20, 1953