Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PISCINA piski3na2 l. -ʃi3na2, äv. 040, r. l. f.; best. -an; pl. -or; stundom äv. PISCIN -i4n, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-scin 18751932. -scina 1871 osv.)
Etymologi
[jfr fr. piscine; av lat. piscina, till piscis (se FISK, sbst.1)]
1) (om utländska, i sht antika förh.) fiskdamm. Dalin 687 (1871). Rydberg Dikt. 1: 200 (1877, 1882). SvD(A) 1932, nr 118, s. 8.
2) kulturhist. o. kyrkohist. om förh. under den äldsta kristna tiden: kar l. bassäng vari dop förrättades. Funten är en minskad kopia af piscinan. Hildebrand Medelt. 3: 479 (1900).
3) kulturhist. o. kyrkohist. i sht om romersk-katolska förh.: (nisch med) stenskål avsedd för vid heliga tvagningar m. m. använt vatten o. i bottnen försedd med ett hål genom vilket vattnet ledes ned i kyrkans grund, uttömningssten. Dalin 687 (1871). Hildebrand KyrklK 114 (1875). Fornv. 1926, s. 105. Åberg Skånekyrk. 96 (1949).

 

Spalt P 952 band 20, 1953

Webbansvarig