Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PINASS pinas4, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(penass 1837—1852. penatzer, pl. 1620. pinas 1633—1729. pinass (pinn-) c. 1660 osv. pinasse (pinn-) 1765—1837. pinatz (-ts) 1608. pinatzier, pl. 1608. pinesser, pl. 1671. pinhass 1635. pinhus 1633. pinnace 1787—1924. pinoser, pl. 1616. pinoszer, pl. 1671)
Etymologi
[jfr mlt. pinnas, t. pinasse, eng. pinnace; av fr. pinasse, pinace, av it. pinaccia l. span. pinaza; sannol. ytterst till lat. pinus, skepp, eg.: fur (jfr PINJE)]
sjöt. om olika slag av fartyg l. båtar; dels (förr) om olika typer av lätta sjögående två- l. tremastade, snabbseglande fartyg, dels (om förh. i Norden på 1600-talet) om ett slags mindre, tremastade segelfartyg, dels (om utländska förh.) om jämförelsevis stor skeppsbåt hörande till ett örlogsfartyg. SUFinlH 2: 369 (1608). At några Lodior, Pinasser och andra lätta Fahrkoster måtte försändas vp til Laduga. Widekindi KrijgH 281 (1671). Hägg Segel 44 (1935; om förh. på 1600-talet).

 

Spalt P 880 band 20, 1953

Webbansvarig