Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PIGESCH pige4ʃ, sbst.2, l. PIGÄSCH 4ʃ, f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-eche 1881. -esch 1890 osv. -äsch 1888 osv.)
Etymologi
[i anslutning till PIGESCH, sbst.1, gjord skämtsam ombildning av PIGA, med avledningsändelsen -esch (fr. -ège)]
(starkt vard., skämts.) = PIGA 3. Fröding Brev 22 (1881). Den platssökande pigäschen. Strix 1897, nr 24, s. 2. Engström Penn. 76 (1927).

 

Spalt P 809 band 20, 1953

Webbansvarig