Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PICKELGRÖNT l. PICKELSGRÖNT, n.
Ordformer
(pickel- 1876—1894. pickels- 1855. pikel- 1894)
Etymologi
[jfr t. pickelgrün; till grönt (se GRÖN, adj. 1 j); förleden sannol. eng. pickle (se PICKELS; jfr RESEDA-GRÖNT); pickels brukar färgas med kopparsalter]
(†) ett slags grön färg bestående av kopparoxid o. släckt kalk; äv. om schweinfurtergrönt. Åstrand (1855). SFS 1894, Bih. nr 58, s. 18.

 

Spalt P 788 band 20, 1953

Webbansvarig