Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PARALYTISK par1aly4tisk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. paralytisch, eng. paralytic, fr. paralytique; efter lat. paralyticus, av gr. παραλυτικός, till παραλύειν (se PARALYSI)]
med. som har karaktären av paralysi; som utmärkes l. är förorsakad av l. på annat sätt har samband med paralysi; som lider av paralysi.
1) motsv. PARALYSI 1. Hasselquist Resa 16 (1749). Han .. var paralytisk på hela högra sidan. VetAH 1766, s. 190. Löwegren O talm. 587 (1923).
2) motsv. PARALYSI 2. Det paralytiska slösinnet. Herrlin Snille 139 (1903). särsk. i uttr. paralytiska anfall, om vissa anfall som likna ett slaganfall l. ett epileptiskt anfall, hos person lidande av sinnessjukdomen paralysi. VerdS 154: 26 (1908).

 

Spalt P 255 band 19, 1952

Webbansvarig