Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PACKNING pak3niŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(pach- 1583. pack- 1556 osv.)
Etymologi
[fsv. pakning (SthmÄmbB 1: 129 (1494: pachningh)); jfr dan. o. nor. pakning, ävensom mlt. packinge, mnl. packinge (holl. pakking), t. packung, eng. packing; vbalsbst. till PACKA, v.1]
1) till PACKA, v.1 1 o. 3: handlingen att packa (in l. ned) varor l. förnödenheter o. dyl. l. att packa l. fylla behållare l. koffert o. dyl. l. att packa l. lasta fordon l. häst o. d. med varor l. förnödenheter l. utrustning osv.; i sht förr äv. konkretare, om sätt varpå ngt är (för)packat l. om egenskapen att vara (för)-packad (på visst sätt). The 16 t[un]nor saltt dantske (dvs. danzigsk) packninngh som (osv.). 2SthmTb. 3: 153 (1556; möjl. ssg); jfr 2 a. Effter nu (i fråga om handel med fisk) finnes så stor falskhet och bedregh både mett tynner och packning. RA I. 1: 639 (1559). (Rekryten vid artilleriet) bör .. öfvas i flink af- och upsittning, kopplande (av hästar), hastig sadling och packning. KrigVAH 1823, s. 68. (År 1760) har August Alströmer anskaffat profkläden från London af den färg och packning som användes för export på Indien och Kina. HT 1917, s. 104. För så vitt han inte redan .. hade undanstökat packningen (för resan). Hellström Malmros 255 (1931). — jfr LÖS-, SILL-PACKNING.
2) i konkret anv. av 1.
a) om vad som packas ned l. in l. är ned- l. inpackat i ngt; vanl. (koll.) om (inpackade) saker l. ägodelar som man för med sig på resa o. d.; bagage; ofta om (lättare) bagage l. utrustning som man själv bär l. för med sig, särsk. om packad ryggsäck o. d. Læstadius 1Journ. 180 (1831). Framför allt måste man vid resor medföra så litet packning som möjligt. Langlet Husm. 1027 (1884). Två manshamnar med bösspipor uppöfver axlarne och packningar på ryggarne. Strindberg Hems. 14 (1887). (General Carlowitz skall) af Dahlberg ha erhållit lof att .. få föra en mängd åkdon med sin packning genom Riga. Hjärne K12 75 (1902). Bring Dante 46 (1913). jfr BAK-, FRAM-, RES-, TURIST-PACKNING. särsk.
α) mil. om utrustning l. förnödenheter som medföres (medföras) för ett truppförbands behov; vanl. om utrustning som soldat (till fots l. till häst) förutom vapen o. egen beklädnad själv för med sig; numera särsk. om ränsel l. ryggsäck med innehåll o. tillbehör. KrigsmSH 1802, s. 59 (äv. om förnödenheter medförda på packhästar). KrigVAH 1805, s. 166 (om kavallerists packning). Till regements-möte marschera kompanierne .. med full packning. TjReglArm. 1858, 3: 64. Packning av! TrängRegl. 1940, s. 36 (kommandoord). jfr FÄLT-, STRIDS-PACKNING.
β) (föga br.) bildl.; jfr BAGAGE I 2 b. Personer, hvilka Förf. icke belastat med en packning af reflexioner och åsigter. SvLittFT 1833, sp. 329.
b) (numera bl. mera tillf.) om material l. omslag l. emballage o. d. vari ngt är förpackat; äv. om (mindre) parti av en vara i särskilt emballage osv.; förpackning. Lundström Trädg. 198 (1852). Morfinhaltens varierande i opium crudum .. i olika stycken af samma packning. Hygiea 1870, s. 464. Beräkningen af packningen (taran). EkonS 2: 438 (1899).
3) till PACKA, v.1 2: handlingen att packa (samman) l. hoptrycka ngt l. förhållandet att ngt sammanpackas l. sammanpressas; äv. om egenskapen att vara sammanpackad; äv. bildl. Juslenius 251 (1745). Luftens olika qvantitet och olika packning. JernkA 1824, s. 37. Geijer I. 8: 508 (1836; bildl.). Packningen af jorden sker .. genom skottkärrornas och vagnarnes körande öfver jordfyllningen. Rothstein Byggn. 358 (1859). SFS 1934, s. 742. — jfr IS-PACKNING. — särsk. (†) hippol. om förhållandet att en häst (vid galopp) sätter ned fötterna så, att spårbilden blir sammanträngd från sidorna; egenskap (hos fotskifte o. d.) som åstadkommer dylik spårbild; jfr PACKA, v.1 2 c β. KrigVAH 1830, s. 195. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 54 (1836).
4) (i sht i fackspr., mera tillf.; jfr dock slutet) till PACKA, v.1 4: handlingen att lägga l. pressa ett ämne l. material o. d. tätt omkring l. intill ngt (för att åstadkomma stadigt läge l. skydd o. d.) l. att förse l. täta ngt med packning (i konkret bet.; se slutet) l. packningsmaterial (i bet. 2). Frykholm Ångm. 178 (1881). Sågens styrning eller packning, hvilken vanligen enklast åstadkommes genom oljade trä- eller läderstycken. TT 1887, s. 206. — särsk. (fullt br., i sht tekn.) konkret: medel varigm gas- l. vätsketät anslutning åstadkommes mellan två ytor; äv. allmännare, om ämne l. material o. d. som lägges l. pressas l. är lagt l. pressat tätt omkring l. intill ngt (för att åstadkomma stadigt läge l. skydd o. d.). (Man) nyttjar .. vanligen omkring pistonen en med talg insmord packning af flätad hampa. JernkA 1829, Bih. s. 171. En packning af småsten öfver och kring täckdikesledningens början. 2NF 30: 728 (1920). TT 1940, AutMot. s. 3. — jfr ASBEST-, BLOCK-, HAMP-, KAUTSCHUK-, KITT-, KOLV-, LÄDER-, MASKIN-, METALL-PACKNING.
Ssgr (i allm. till 4 slutet): (1) PACKNINGS-ARBETE~020. jfr arbete 5 b. LAHT 1910, s. 84.
-BERG, se -bärg.
-BOX. [jfr eng. packing-box] tekn. packbox. Frykholm Ångm. 178 (1881).
-BRICKA, r. l. f. tekn. jfr bricka, sbst.3 1, 1 c. Nerén (1930).
(3) -BRÅK. [efter eng. packing fraction] fys. i tiondels promille uttryckt bråk (se bråk, sbst.1 2) som erhålles gm att skillnaden mellan isotopvikt (dvs. en isotops atomvikt) o. masstal (dvs. det hela tal som ligger närmast isotopvikten) divideras med masstalet o. som utgör ett uttryck för stabiliteten i atomkärnornas uppbyggnad av (tätt sammanpackade) partiklar (protoner, neutroner o. d.). Kosmos 1929, s. 36.
-BULT. [jfr t. packungsbolzen, eng. packing-bolt] tekn. bult (se bult, sbst.1 11) varmed en packning l. locket till en packbox fasthålles. Zidbäck (1890).
(1) -BÄRG. bärgv. om fyllbärg i stenkolsgruva. SvGeolU Ca 6: 284 (1915).
-DOSA. tekn. packbox. Pasch ÅrsbVetA 1838, s. 10.
-DÖRR. [jfr eng. packing-port] tekn. öppning till slidskåp i ångmaskin, avsedd för införande av packning. Ramsten o. Stenfelt (1917).
-FILT. (i fackspr.) jfr -garn. KalSvVar. 1916, VaruregFirm.
-GARN. (i fackspr.) garn använt ss. packningsmaterial (i bet. 2); jfr pack-garn 2. SD(L) 1897, nr 313, s. 3.
-HYLSA. tekn. hylsa använd ss. packning l. omslutande en packning(sring) o. d. Hwasser HbLokF 35 (1865).
-HÅLLARE, r. l. m.
1) till 2 a: hållare för packning (på cykels styre o. d.); äv. om pakethållare på bil. Östberg Vel. 53 (1894). Nerén HbAut. 1: 79 (1911).
2) (mera tillf.) tekn. till 4 slutet: hållare (se d. o. 3) för packning. Nerén HbAut. 2: Pl. XXV (1912; i hjulnav på bil).
-KNIV. [jfr t. packungsmesser, eng. packing-knife] (i fackspr.) kniv för tillskärning av packning; jfr -skärare. Ramsten o. Stenfelt (1917).
-KRATS. (i fackspr.) krats (se krats, sbst.1) för bortkratsande av packning (i packbox). Ramsten o. Stenfelt (1917).
(1) -LIST. (i fackspr.) (trä)list anbragt ss. skydd om bal(ar) o. d.; jfr pack-ram 1. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 117.
(1) -MASKIN. (i fackspr.) maskin för inpackning av varor, packmaskin. PT 1909, nr 242 B, s. 2.
-MATERIAL.
1) till 1: material avsett l. använt för förpackning av varor o. d. Hahr HbJäg. 2: 442 (1886).
2) (i fackspr.) till 4 slutet: material använt till packning (i packboxar o. d.). Hoffstedt Bach Maskinelem. 363 (1894).
(1) -METOD. (numera bl. tillf.) jfr -sätt. KrigsmSH 1802, s. 61.
(1, 2 a, 2 a α) -MODELL. (numera bl. tillf.) sätt för l. typ av packning; särsk. mil. sätt för anordning av l. typ av en soldats packning (i bet. 2 a α). KrigVAH 1806, s. 131.
-MUTTER, r. l. m. tekn. mutter varmed en packningsring fasthålles l. som utgör lock på packbox; jfr gland. Hwasser HbLokF 49 (1865). Nerén (1930).
(1) -PLAN, r. l. m. i sht mil. plan l. schema för packning av kista l. vagn o. d., i sht förr äv. (allmännare) för packning o. medförande av förnödenheter l. utrustning för ett truppförbands behov. KrigVAH 1843, s. 342. Packningsplaner för .. sjukvårdskistor. SoldatinstrSjukv. 1942, s. 253.
-PLATTA, r. l. f. tekn. jfr -bricka. TT 1877, s. 64 (av kautschuk).
-RING. [jfr t. packungsring, eng. packing-ring] ringformig packning; särsk. om dylik packning inlagd i skåra i cylinderkolv, kolvring. JernkA 1858, s. 157 (på cylinderkolv).
-RUM, n.
1) (mera tillf.) till 1: rum för inpackning av varor, packrum. GHT 1895, nr 280 A, s. 2.
2) (i fackspr.) till 4 slutet, = pack-rum 2. Hoffstedt Bach Maskinelem. 362 (1894).
(1) -SAL. (mera tillf.) packsal. GHT 1895, nr 296 B, s. 2.
-SKRUV. tekn. med mutter försedd skruv varmed en packning fasthålles l. varmed packningsmaterialet i en packbox kan sammanpressas; jfr -bult. TT 1878, s. 65. Nerén HbAut. 2: 9 (1931).
-SKÄRARE, r. l. m. [jfr eng. packingcutter] (i fackspr.) borrliknande värktyg för utskärande av runda packningar; jfr krets-borr. Ramsten o. Stenfelt (1917).
(1) -SÄTT. sätt att packa l. förpacka ngt; särsk. (numera bl. tillf.) mil. om sätt att packa förnödenheter l. utrustning o. d. (på vagnar o. d.), äv.: sätt för sammansättning o. anordning av en soldats packning (i bet. 2 a α); jfr -metod, -modell. Lefrén Förel. 1: 209 (1818). Ett bättre packningssätt för infanteristen. KrigVAT 1844, s. 605. LB 3: 436 (1903).
-TRÄ. (i fackspr.) mindre trästav använd för inläggning av packning (i packbox o. d.). Ramsten o. Stenfelt (1917).
(1, 4 slutet) -ÄMNE. särsk. till 1, = packnings-material 1. HbTrädg. 3: 119 (1872).

 

Spalt P 27 band 19, 1952

Webbansvarig