Publicerad 1951   Lämna synpunkter
O- ssgr (forts.):
OTÅLMODIG3~020. [fsv. otholomodhelika, adv.; jfr d. utaalmodig] (föga br.) icke tålmodig.
1) som icke har tålamod. Murberg FörslSAOB (1791). Nu var han i onåd hos sin otålmodiga konung. Heidenstam Svensk. 2: 31 (1910). Östergren (1934).
2) [trol. efter samma anv. i d.] otålig (se d. o. 4). (Bak kulissen) ses machinisten otålmodigt bidande / att sopa lagern bort och blomsterståten. Sturzen-Becker SFölj. 2: 48 (1850). Han var otålmodig efter, att hon skulle säga något. Lagerlöf Sten. 46 (1914). Östergren (1934).
Avledn.: otålmodighet, r. l. f. (-tola- 16181723. -tole- 1648. -tål- (-tol-) 16181937) [jfr d. utaalmodighed] (föga br.)
1) till 1: brist på tålamod, otålighet (se d. o. 2 b); förr äv.: förtrytelse. (De) haffua .. aff Otolamodigheet, förbannat then Daghen, then the vthi födde woro. AJGothus ACoyet A 3 b (1618). Dn. Elias .. brast strax uthi stoor otolmodigheet och argheet, att han eij fick begrafva den döda. HärnösDP 1663, s. 65. Östergren (1934).
2) till 2, = o-tålighet 3. Det var bara så eget att iakttaga ungdomens iver och otålmodighet hos henne. Browallius SyndSkruke 264 (1937).
OTÅLSAM3~02. [jfr t. unduldsam] (föga br.) som icke har (mycket) tålamod l. (mycket) fördrag (med ngn l. ngt); ofördragsam. Murberg FörslSAOB (1791). Vi klage ej otålsamt eller orättvist öfver tidens ondska. Rogberg Pred. 1: 16 (1825). Den svenska allmogen .. var fri och otålsam mot adelsförtryck. SvH 4: 161 (1904). Östergren (1934). särsk. i fråga om religionen: ofördragsam, intolerant. LBÄ 23—24: 28 (1799). Högst otålsam ej blott mot Katoliker, utan äfven mot Hussiter och Lutheraner. Geijer SvFolkH 3: 156 (1836). Östergren (1934).
Avledn.: otålsamhet, r. l. f. (föga br.) brist på tålamod; ofördragsamhet. (Han) lät .. sin hele Siwkdoms tijdh igenom, icke förnimma någon Otolsamheet. L. Paulinus Gothus JClaeszon 52 (1611). (G. I:s) otålsamhet växte, i samma mån som åren gingo och krafterna aftogo. SvH 3: 258 (1903). Östergren (1934). särsk. i fråga om religionen: ofördragsamhet, intolerans. LBÄ 1: 25 (1797). Den religiösa fanatismens otålsamhet emot inträngande gudstjänstbruk och trosformler. Hjärne BlSpörsm. 77 (1891, 1903). Östergren (1934).

 

Spalt O 1611 band 19, 1951

Webbansvarig