Publicerad 1951   Lämna synpunkter
OSTENTATORISK, adj.
Etymologi
[jfr senlat. ostentatorius, som visar hotande fara, ostentatorie, adv., skrytsamt, ävensom ä. eng. ostentatory, fr. ostentatoire; till lat. ostentator, vbalsbst. till ostentare (se OSTENTERA)]
(†) ostentativ. Skandia 7: 39 (1819, 1836). —

 

Spalt O 1496 band 19, 1951

Webbansvarig