orang | SAOB

Publicerad 1950

ORANG, m. l. r.; best. -en. Anm. Ordet förekommer i best. anv. utan slutartikel hos Florman Anat. 1: 275 (1823).

Ordformer

(orang 1832—1895. ourang 1823)

Etymologi

[jfr eng. o. fr. orang; förkortning av ORANGUTANG]

Ssg (†): ORANG-APA, f. l. r. orangutang. 1Brehm 1: 10 (1874).

Spalt O 1072 band 19, 1950

Webbansvarig