Publicerad 1950   Lämna synpunkter
OMKASTNING om3~kas2tniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. omkastning]
vbalsbst. till OMKASTA o. KASTA OM. — särsk.
1) motsv. OMKASTA 3: handlingen att ngt l. ngn (plötsligt) ändrar (rörelse)riktning; äv. konkretare. (Vinden) var ganska föränderlig med täta omkastningar från Sydlig Vest- och Nordlig kant. VetAH 1790, s. 212. Omkastning af tidvattnet. Smith (1917). (Duvhöken) kommer ofta med stormande fart och med plötsliga omkastningar. Rosenius SvFågl. 3: 144 (1928).
2) tekn. motsv. OMKASTA 4, om omläggning av en apparat(del) i annan riktning l. ändring av en apparats osv. rörelse- l. rotationsriktning. Fock 1Fys. 623 (1855). Backgången åstadkommes å mindre båtars motorer mest medelst omkastning af en växel. 2NF 37: 614 (1925). — särsk. övergående i konkret anv., om apparat l. anordning för omkastning. TT 1897, M. s. 97. Tillverkning eller reparation av oljemotorer (med eller utan omkastning). SFS 1923, s. 728.
3) motsv. OMKASTA 7: handlingen att kasta om ngt l. förhållandet att ngt omkastas; (plötslig) förändring (av genomgripande natur); (plötslig) övergång (från ngt till ngt annat, särsk. till ngt motsatt); växling (mellan olika förhållanden l. tillstånd o. d.); äv. konkretare. The Swenskas vthi Ryszland Krigh, hwilket .. med en vnderlig .. lyckones omkastning fördt är. Widekindi KrijgH Föret. 2 a (1671). Jag vet, att .. (evangelium), bland alla tidens ryckningar och tänkesättens omkastningar, är det fasta ankaret, hvarpå menskligheten hvilar med frid. Wallin 1Pred. 1: 256 (c. 1830). Tiden efter K. Carl XII:s död utmärktes af en fullkomlig omkastning af det kungliga enväldet till ett regeringssätt, der (osv.). Svedelius Statsk. 1: 96 (1868). Synnerligen karakteristiskt för barnspråket är .. den mycket ofta mötande omkastningen af konsonantljud. NordT 1901, s. 389. Uppe i Lappland äro omkastningar i vädret ofta ganska enastående häftiga. Munsterhjelm Trapperl. 1: 127 (1918). De tvära omkastningarna i hans lynne från glättighet till dysterhet. Lagerlöf ChLöw. 373 (1925). — jfr LYCKO-OMKASTNING.
4) lant. motsv. OMKASTA 8; dels (numera knappast br.) om omskovling av spannmål för att vädra o. torka den, dels (i sht förr) om upprepad ”kastning” av spannmål; jfr 5. Då heele Summan effter alla afkortningar och omkastningen steeg till .. 57 T(unno)r. HärnösDP 1661, s. 18. Om säden blifver unken eller eljest för brist af omkastning får någon osmak, kan man (osv.). Serenius EngÅkerm. 219 (1727). Jag betraktade säden i Gasslanda och fann den, både Kornet och Hafren, med omkastning kunna användas till utsäde. VDAkt. 21/2 1851.
5) handlingen att kasta ngt på nytt; jfr OM, prep. o. adv. III 7. Falla .. (tärningarna) utom brädet .. eller icke ligga rätt, sker omkastning. HbiblSällsk. 2: 20 (1839). Sundén (1887).
Ssgr (i allm. till 2; i sht tekn.): OMKASTNINGS-ANORDNING~020. jfr -apparat. KatalIndUtstSthm 1897, s. 203.
-APPARAT. (mera tillf.) för omkastning av en apparat(del) i annan riktning l. för ändring av dess rörelse- l. rotationsriktning. Zidbäck (1890).
-AXEL. på vissa omkastare; jfr axel, sbst.1 I 2. (Periodisk smörjning) användes .. på sådana ställen, der någon rörelse endast tillfälligtvis eger rum, t. ex. på lagren till slidrörelsens omkastningsaxel. Frykholm Ångm. 189 (1881).
(3) -GÅTA. (föga br.) palindrom. WoJ (1891). Östergren (1933).
-HÄVSTÅNG~02 l. ~20. på vissa omkastningsapparater. TT 1876, s. 171. Lundberg Lok. 163 (1902).
-SPAK, r. l. m. jfr -hävstång. Omkastningen af slidrörelsen sker stundom medelst en häfstång, i hvardagslag kallad omkastningsspaken. Lundberg Lok. 162 (1902).

 

Spalt O 797 band 19, 1950

Webbansvarig