Publicerad 1950   Lämna synpunkter
OM, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 705):
(I 1, III 1) OMKANTA, -ning. (numera mindre br.): förse (ngt) med kant(er) runt omkring; äv. med bestämning inledd av prep. med; äv. oeg.: omgiva (ngt) liksom en kant, kanta (ngt). 1 Bord .. omkantadt med svart läder och messingslister omkring. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 149 (i handl. fr. 1753). Den storslagna, af barrskogsklädda klippor omkantade Gårdsfjärden. SD(L) 1901, nr 497, s. 3.
OMKAPP, se kapp, sbst.2 1 a.
OMKAST, n. [jfr d. omkast, isl. umkast]
1) (†) eg.: ngt som är kastat om ngt annat; yta (av ett föremål); jfr omkasta 1. (Vattenpartiklarna) sättja sig uthi alla ullige, hvassachtige och poreuse tings omkast (superficiebus). Tiselius Vätter Föret. 4 (1723).
2) förhållandet att vinden ändrar riktning l. vänder sig åt annat l. motsatt håll; jfr omkasta 3. Vindens omkast. Murberg FörslSAOB (1791). Hvarje omkast af vinden kunde medföra en ny strid. Rydberg Frib. 398 (1877). Auerbach (1913).
3) förhållandet att (plötsligt) bli annorlunda l. få en motsatt beskaffenhet o. dyl. l. att byta håg l. ändra mening o. d.; (plötslig) förändring; omslag; växling; jfr omkasta 7. Tijdernes omkast och Förandringar. Sylvius Curtius 347 (1682). The omkast, hvilka tidt i men’-skiosaker märckas. Kolmodin QvSp. 1: 586 (1732). Bælter JesuH 6: 457 (1760). Vi hafva fådt omkast i väderleken. Widegren (1788). Hennes lifliga, känsliga, lättrörliga lynne fogade sig efter de plötsligaste omkast i tankar och känslor. Wester Aksakov Fam. 186 (1911). särsk.
a) (numera knappast br.) i uttr. lyckans omkast, lyckans växlingar. Mörk Ad. 1: 7 (1742). Murberg FörslSAOB (1791).
b) (†) i uttr. få omkast, om sjuk människa, för att beteckna att det inträder en vändning (till det bättre) i hennes sjukdom. Baazius Upp. B 6 a (1629).
4) i sht idrott. handlingen att kasta om, förnyat kast; jfr om, prep. o. adv. III 7. Weste (1807). Kast av samma längd avgöres genom omkast. IdrBibl. 3: 50 (1918).

 

Spalt O 794 band 19, 1950

Webbansvarig