Publicerad 1950   Lämna synpunkter
O- ssgr (forts.):
OMJUK. [fsv. omiuker] (†) icke mjuk, hård; oböjlig, styv; äv. bildl.: ovänlig, hård (se d. o. 8). Schroderus Dict. 181 (c. 1635). Verelius 302 (1681; bildl.). Eyil (var) läkter och intet omiukare i handen änn i förstonne. Stiernman PVetA 1758, s. 10.

 

Spalt O 793 band 19, 1950

Webbansvarig