Publicerad 1949 Lämna synpunkter O- ssgr (forts.): OKNUTEN, p. adj. icke knuten. Juslenius 349 (1745). Halsduken var oknuten. Nyblom Twain 2: 147 (1874). särsk. (†) om hår: (löst l. fritt) hängande. Westerberg EurNat. 215 (1848). Spalt O 526 band 18, 1949 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
