Publicerad 1949 Lämna synpunkter O- ssgr (forts.): OBLEKT, p. adj. (-ckt(t) 1543—1729. -gtt 1571. -kt 1638 osv.) om väv, garn, lin o. d.: som icke undergått blekning; jfr bleka, v.3 1 c. Oblecktt rysse lärefftt för 10 marck. TullbSthm 18/8 1543. Cornell NorrlKyrklK 259 (1918). — OBLESSERAD. (föga br.) som undgått att bli sårad. Runeberg ESkr. 1: 193 (c. 1836). Spalt O 101 band 18, 1949 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
