Publicerad 1948   Lämna synpunkter
NÖDSAKA 3d~sa2ka (nödsa´ka Weste), v. -ade; l. (i bet. 2) NÖDSAKAS -as, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE (tillf., Nordforss (1805) osv.).
Ordformer
(-sack- 1724 (: för nödsackas). -sak- 1680 osv. -a 1703 osv. -as 1680 osv.)
Etymologi
[jfr d. nødsage, holl. noodzaken (mnl. nootsaken), ä. t. notsachen; avledn. av NÖD-SAK]
(i sht i skriftspr.)
1) nödga (se d. o. 1) l. tvinga (ngn); nästan bl. (mindre br., jfr dock slutet) i uttr. nödsaka ngn till ngt l. (till) att göra ngt, nödga ngn till ngt resp. att göra ngt, äv. (med sakligt subj.): göra det nödvändigt för ngn att göra ngt; i icke omskrivet pass. utan bestämd avgränsning från 2. Effter som Hr M(agiste)r Klintin mig där till nödsakar. VDAkt. 1703, nr 176. Det grufveliga öfverlopp man .. hade af dem, som ville intagas i fattigbrödet, nödsakade Soknemännen, at .. utsättja härå et visst antal. Hallman Blacksta 101 (1748). Nödsaka ngn att ta tillbaka ett yttrande. Östergren (1933). jfr FÖR-NÖDSAKA. särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., ss. beteckning för att ngn (på grund av ngt visst sakförhållande o. d.) icke har (l. icke anser sig ha) ngn (antaglig) möjlighet att slippa ifrån l. underlåta ngt o. d.: tvungen; numera företrädesvis (fullt br.) ss. predikativ (l. predikativt attribut), i sht i sådana uttr. som (vara l. bli l. finna sig o. d.) nödsakad till ngt l. (att) göra ngt, förr äv. till göra ngt. Carl XII Bref 67 (1705: till försumma). (Han) fann .. sig .. nödsakad att uppgifva fästningen. Hallenberg Hist. 2: 422 (1790). Ehuru nödsakad att kämpa emot tvenne fiender, hade Diktatorn sin armé tryggad emot dem båda. Kolmodin Liv. 3: 171 (1832). Därför är jag nödsakad tro på spöken. Strindberg Fan. 293 (1907). Serberna blevo .. nödsakade till återtåg. 3NF 17: 695 (1932). särsk. (†) ss. attribut till ord betecknande handling o. d.: nödtvungen (se d. o. 1 b). At hon .. för sit nödsakade utheblifvande ej må blifva plicktfäld. VDAkt. 1748, nr 478. Lysander Almqvist 16 (1878).
2) ss. dep.: nödgas (se NÖDGA 2 a α); nästan bl. i förb. med en inf. av annat verb (med l. utan inf.-märke). Brask Pufendorf Hist. 436 (1680). Förlåt mig, ädle Luther, om på en dag, som är helgad till din åminnelse, .. om jag då nödsakats att vidröra tidens löjligheter. Tegnér (WB) 3: 153 (1817). (Beträffande vissa föredrag) nödsakas jag i detta sammanhang avstå från ett försök till karaktäristik. SvD(A) 1931, nr 193, s. 4.

 

Spalt N 1259 band 18, 1948

Webbansvarig