Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NOUVEAUTÉ nωv1ote4 l. 1-, l. -åt-, äv. (föga br.) NUVÅTÉ nuv1ote4 l. 1osv., r. (l. f.); best. -n l. -en; pl. -er ((†) -s Smedman Kont. 7 (1874), Fliesberg HbKöpm. 2: 217 (1900)); förr äv. NOUVEAUTET, sbst.; pl. -er.
Ordformer
(nouveauté 1781 osv. nouveautet 1842. nuvåté 18531933)
Etymologi
[av fr. nouveauté; ytterst till lat. novellus, ny (se NOVELL). — Jfr NOVIS, NOVITET, NOVITIE, NY, adj.]
(numera bl. tillf.) nyhet, ngt nytt l. nymodigt; numera nästan bl. om vara (i sht klädesplagg o. d.) som är modern l. efter sista modet; förr äv. om nyutkommen bok o. d. De anstötelige bladerne .. återfölja härmedelst til underd. öfverlämnade som en nouveauté. HH XXXII. 1: 141 (1781). Lénström, som läser allting och känner alla nouveauteter. 3SAH XXXVII. 2: 84 (1842). Medan fabrikanterna .. förbereda nuvåtéerna för våren. SthmModeJ 1854, s. 14. Säsongens nouveautéer. Hellström Lekh. 198 (1927; om damkläder).

 

Spalt N 735 band 18, 1947

Webbansvarig