Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NERE ne3re2, förr äv. NEDE l. NEDRE, adv.
Ordformer
(nere 1765 osv. nede (-dh-) 16111827. nedre (-dh-) 15261854. nidre (-ii-, -dh-) 15261684)
Etymologi
[fsv. niþre, nedre; jfr ä. d. nedre, dan. o. nor. nede, isl. niðri; bildat till NER, NED, NEDER (se NED, adv.1) på samma sätt som INNE till IN, FRAMME till FRAM osv. Formen nedre kan stundom uppfattas ss. ett adv. komp. till NEDRE, adj.]
A. i bet. angivande befintlighet på viss plats l. i visst läge o. d.
1) motsv. NED, adv. 1; betecknande att ngt befinner sig på en plats som ligger mer l. mindre rakt under en annan (uttryckligen angiven l. bl. antydd) plats varmed den förra jämföres (särsk. vid slutpunkten för en värklig l. bl. tänkt förflyttning från ett högre till ett lägre plan). Hur spännande det än hade varit att bestiga den branta fjälltoppen, kändes det dock skönt och tryggt att vara nere igen. Hunden stod nere på trädgårdsgången och skällde på katten, som i förskräckelsen hade flytt upp i äppelträdet. Uppe ifrån flygmaskinen såg han, hur människorna rörde sig som små ynkliga kryp (där) nere på gatorna och vägarna. Alt krigsfolcket var stält ther omkring nidre under bärgit (dvs. Brunkebärg), men .. (konungen) med sitt Råd var ther uppe på en borg. LPetri Kr. 147 (1559). At Sniö-Ripor .. hålla sig mäst nedre på marckene, .. thet vitna (osv.). Broman Glys. 3: 449 (c. 1740). Den vackre arrendegården nere i dalen. Rydberg Ath. 302 (1876); jfr 4. Gudmund drog in tömmarna… Hon (som åkt med honom) var nere på vägen, innan ännu hästen hade hunnit stanna. Lagerlöf Saga 41 (1908). Bänkraderna nere under honom (dvs. prästen på predikstolen) voro fulla av folk. Dens. Sten. 3 (1914). — särsk.
a) (i sht i vitter stil) i uttr. som beteckna att ngt befinner sig l. sker o. d. på jorden l. har samband med den jordiska tillvaron; motsatt: i himmeln; särsk. (i pregnant anv.) i uttr. här nere. Bådhe vppe j himmelen och nedhre på iordenne. Jos. 2: 11 (Bib. 1541). Så at vår svaga röst här nedre måtte sammanstämma med den rösten, som höres omkring stolen af de månge änglar och helgon, som säga med höga röst: (osv.). Nohrborg 860 (c. 1765). I jordens syner röjes, / att allt här nere ändligt är. Rydberg Dikt. 1: 6 (1877, 1882).
b) (ngt vard.) motsv. NED, adv. 1 b, för att beteckna att ngt icke befinner sig på (är borttaget från) sin vanliga, jämförelsevis högt belägna plats. Det ser så tomt ut i fönstren, när gardinerna äro nere.
c) (†) på en lägre (o. mindre förnäm) plats, nedanför; jfr 7 c, ävensom NEDRE, adj. (anm. sp. 349). En dåre sitter j stora werdigheet, och the rike sittia nedhre. Pred. 10: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: i förnedring).
d) (†) i uttr. nere om, på en lägre nivå än, nedanför; jfr NEDRE, adj. (anm. sp. 349). En sådan (god) ängs belägenhet är merendels nedre om ladugården eller åkergärden. Boije Landth. 4 (1756); jfr 3.
2) betecknande att ngt äger rum vid resp. att ngt som utsäges gäller den nedre delen av ett föremål o. d.: nedtill. All husens tilbehørilse m[edh] bodhar och kellare wppe och nidre. OPetri Tb. 102 (1526). Rågh .. bortskuren nidre wid rothen. BtFinlH 2: 341 (1670). (Om man tar bort vattenskotten från ett träd) skall man snart blifva varse, huru roten stadgar sig och stammen börjar nere slå ut nya och qvicka skott. Chydenius 35 (1765). Längst nere i sockeln vid själfva marken ser man de rundbågiga öppningar, som gifva ljus åt kryptan (till Lunds domkyrka). Schück o. Lundahl Lb. 1: 103 (1901). — särsk. motsv. NED, adv. 1 c, i fråga om befintlighet vid en viss punkt av ett föremål, med tanke på föremålets läge, då det hålles l. är placerat mer l. mindre lodrätt, särsk. längre ned på en sida i en bok o. d.; förr äv. i uttr. nere bättre, längre ned. Längst nere på sidan hade någon skrivit till en anmärkning. Att StatsCommissarien skrifwer på det stället han nu plägar skrifwa, och sedan lijtet nedre bättre den Collegij Cammererare, der samma betahlning böhr annoteras. CivInstr. 133 (1684).
3) motsv. NED, adv. 2, med mer l. mindre markerad försvagning l. i oeg. anv. av den ursprungliga bet., i fråga om befintlighet på en plats som i förh. till en annan är så belägen att förbindelselinjen mellan dessa båda platser närmar sig l. ungefär sammanfaller med horisontallinjen; särsk. betecknande att ngt befinner sig på en plats som ligger längre ut mot kusten l. längre söderut än l. (allmännare, se a) ett stycke bort från en annan (uttryckligen angiven l. bl. antydd) plats. Wee them som boo nedhre widh haffuet. Sef. 2: 5 (Bib. 1541). Så der oppe i Mechlenburg, som här nidre vidh sjökanten. RP 6: 545 (1636). Vp i landet säijes, tiäle, .. här nedre i landet säijes gemenligen, täle. Swedberg Schibb. 17 (1716). Hvarhelst det hölls en marknad, om det så var djupt inne i Småland eller längst nere i Skåne. TurÅ 1910, s. 113. Romanen (Jennyav Sigrid Undset) börjar nere i Rom. Böök 4Sekl. 198 (1920, 1928). — särsk.
a) i allmännare anv., betecknande befintlighet på en plats som ur ngns synpunkt ligger mindre centralt l. längre bort o. d.; i fråga om belägenhet inom ett samhälle ofta angivande befintlighet på en plats som (jämfört med samhällets ytterområden o. d.) ligger närmare centrum, mera mitt i samhället o. d., stundom med kvardröjande bibet. av nivåskillnad; jfr NED, adv. 2 a. Nere vid stationen träffade han på en gammal bekant. 17 (februari). Måste alle officerarne, som legt sigh hus nedre i staden, flyttia upp i de nye fånghusen. HH XVIII. 4: 43 (1711). Långt nere i en fjerran, småländsk obygd .. låg den lilla annexförsamlingen. Hedenstierna FruW 136 (1890). Inom en liten stund är (fot-)bollen nere vid söderhamnarnes bo. NordIdrL 1900, s. 329. Återstoden av vår koloni (i Tokyo) var naturligtvis man- och kvinnogrant nere (vid stationen) för att önska lycka på färden. Linder Resa 218 (1919). Spörj siaren Tegnér / ett stycke nere i S:t Frans’ kvarter! BerlBoktrLd 9 (1945).
b) [specialfall av a] med anslutning till 7 c, i fråga om ordning vid placering o. d., betecknande befintlighet på en plats som är mindre förnäm o. d.; jfr NED, adv. 2 a slutet. Han satt längst nere vid en av bordstungorna under middagen.
4) motsv. NED, adv. 3; betecknande att ngt befinner sig (eg. på en plats som ligger lägre än en annan, uttryckligen angiven l. bl. antydd plats, varmed den förra jämföres) inuti ngt (t. ex. ett rum l. en massa) l. under ytan av ngt (en vätska o. d.) l. nedanför överkanten av ngt l. bakom ngt. BtFinlH 2: 103 (1551). Nedre i Grufworne. PrivBergsbr. 1649, 3: mom. 1. Desse Andelige Dickter hwilka öfwer fiorton Åhrs Tijd .. hafwa legat nedre uti mina Giömmor. Lillienstedt Christus Föret. (1694). I brist af frisk luft kunnde Dykaren förr ej vara längre än någre minuter allenast nedre. Laurel ÅmVetA 1747, s. 24. (De) observerade .. något ljust nere i vattnet. Trenter LysLandn. 250 (1946).
5) motsv. NED, adv. 5; betecknande befintlighet i den ställning l. det läge som ngt får, då det, samtidigt som en viss del l. en viss punkt därav förblir kvar på sitt ursprungliga nivåplan, i övrigt sänkes (till l. mot l. under detta plan). När han hann fram till järnvägsövergången, voro bommarna redan nere. Fensterna slutna igen och rullgardinerna nere. FoU 24: 77 (1827). — särsk. (numera mindre br.) motsv. NED, adv. 5 b: i liggande ställning, omkull, på marken o. d.; ofta med mer l. mindre klart framträdande destruktiv bibet., innebärande att ngn är skadad l. död l. att ngt är sönderslaget l. på annat sätt fördärvat; äv. i bildl. uttr. Then ther ecke kenner sich liggia nedhre, han ropar ecke hielp. OPetri MenFall K 3 b (1526). Så skal iagh om kull slå weggena .., at hon nedhre ligger. Hes. 13: 14 (Bib. 1541). Ligga flere (bro-)stockar (än tre) nedre, eller bro all; böte tre daler. BB 25: 10 (Lag 1734). Säden ligger nere. Ahlman (1872). Sundén (1887).
6) motsv. NED, adv. 6; betecknande att ngt har ringa utsträckning i höjdleden o. d. Genom att ofta klippa häcken försökte han hålla den nere, så att den icke skymde sikten från vardagsrummet. Fartyget hade tagit in vatten. .. Vi pumpar henne en gång på varje vakt, och det räcker för att hålla det nere. Söderberg Norway HemlUppdr. 248 (1946).
B. i bildl. l. oeg. bet. angivande befintlighet i visst läge l. tillstånd o. d.
7) motsv. NED, adv. 8; betecknande att ngt befinner sig vid en punkt l. i ett utvecklingsstadium l. tillstånd o. d. som traditionellt uppfattas ss. ngt lägre. — särsk.
a) motsv. NED, adv. 8 a; betecknande befintlighet vid en lägre punkt av en siffer- l. poängskala, längre ned på tonskalan, vid en lägre temperaturgrad l. vid en tidigare (ngn gg senare) tidpunkt. Londée Kellner 16 (1739). Hettan var i dag ej så qväfvande, som vanligt, och termometern var vid middagen nere till 32°. Gosselman Col. 1: 255 (1828). Romanen spelar långt nere i senantiken. Vetterlund Skissbl. 129 (1914). särsk. (†) i uttr. nere i skolan, i de lägre klasserna, i nederskolan. KOF II. 1: 457 (1659). Wallquist EcclSaml. 1—4: 252 (1712).
b) motsv. NED, adv. 8 b; i uttr. som beteckna att ngt har ringa omfattning, lågt pris l. värde o. d. Priset (på korn) är nere, ty de der satans Livländarne hade grann skörd i höstas. Strindberg SvÖ 2: 166 (1883). Om en vecka tror jag att sjukdomsfallen skola vara nere i samma låga siffror som för fjorton dagar sedan. Munthe Nap. 40 (1885).
c) motsv. NED, adv. 8 c; betecknande befintlighet på en jämförelsevis låg nivå, särsk. i socialt, ekonomiskt, intellektuellt l. moraliskt avseende, l. i en lägre sfär l. i ett tillstånd av socialt l. ekonomiskt osv. förfall, politisk vanmakt o. d.; stundom med anslutning till 8. Borg Luther 1: 187 (1753). Att ingen industri varit så djupt nere som den ryska under bolsjevikväldets första år. Karlgren BolsjevRyssl. 111 (1925).
d) [jfr b, c] i uttr. hålla ngn l. ngt nere, icke tillåta ngn l. ngt växa upp l. utveckla sig l. ”sticka upp huvudet” l. göra sig gällande l. spela ngn roll l. göra skada. Vising Språkskönh. 17 (1897). Kroppen anses såsom syndens källa ..; han skall hållas nere, icke tillåtas några njutningar (osv.). Beskow Pred. 227 (1901). Hålla nere det över bräddarna jäsande missnöjet. SvD(A) 1930, nr 337, s. 4. Ingen tänkande människa kunde .. anse möjligt att ett så stort och högtstående folk som det tyska i längden skulle låta hålla sig nere. Därs. 1933, nr 99, s. 3. En smittobärare, som kunde fördärva hela klassen, om man inte i ett riktade strålkastaren på honom och höll honom nere. Swensson Willén 100 (1937).
8) [jfr eng. down] (ngt vard.) ss. predikativt adv., om person: i ett tillstånd av kroppslig o. (i sht) andlig depression; övergående i bet. av ett adj.: kroppsligt o. andligt försvagad, nedbruten, nedtryckt, nedstämd, deprimerad. Hallström VenezKom. 123 (1901). Konrad har varit rätt nere. Nu är han kanske något bättre. Hedberg Räkn. 229 (1932). Patienter som på grund av plågor och värk, sömnlöshet och pulver äro överirriterade och ”nere”. DN(A) 1934, nr 86, s. 28. Va du ser trött å nere ut… Hur e de fatt? — Ja e totalt utarbetad, överansträngd! GHT 1934, nr 25, s. 10.
9) motsv. NED, adv. 10; betecknande att ngt är ur funktion l. ur bruk l. icke är i gång o. d.; särsk. i uttr. ligga nere (se vidare under LIGGA). OPetri 1Förman. A 3 b (1528). Arbetet vid fabriken låg .. ofta nere under långa tider. Hellström Malmros 40 (1931).
C. i bet. angivande riktning: ned.
10) (†) = NED, adv. 1. Gud Fader skal igenom Jesum Christum senda osz hit nedre then Helga Anda. Swedberg SabbRo 829 (1689, 1710). 2RARP 6: 509 (1731).
Ssgr (jfr ned, adv. ssgr anm. 5:o): (1, 3, 4) NERE-IFRÅN, prep. o. adv. [jfr dan. o. nor. nedefra] (ngt vard., mera tillf.) nedifrån. Schück VittA 1: 207 (i handl. fr. 1665; prep.). Johannes Andersson här nereifrån Ålstaby. Månsson Rättf. 2: 105 (1916).
(5 slutet) -LIGGA. (†) ligga omkull l. slagen; anträffat bl. i bild. Fröghda tigh intet mijn fiendska, at iagh nedhreligger, iagh skal åter vpkomma. Mika 7: 8 (Bib. 1541; Bib. 1917: har fallit).
(1) -PÅ, prep. o. adv. (ngt vard., mera tillf.)
I. prep.: nere på (ngt). Björkman (1889). Östergren (1933).
II. adv.: (där) nere, i nedre våningen. I den vänstra (flygeln till Sireköpinge slott) residerade familjen i fyra rum nerepå och tre kamrar för barn och betjäning ofvanpå. Wrangel MvSchwerin 31 (1912). Lagerkvist KämpAnde 47 (1930).
-VID, prep. o. adv. (ngt vard., mera tillf.)
I. prep.; till 1, 3, 4: nere vid. Östergren (1933).
II. adv.; till 2: nedtill. De grövsta (bambu-)stråna mäta nerevid stundom ända till 35 à 40 cm. runt om. Granvik Centralafr. 64 (1927).

 

Spalt N 484 band 18, 1947

Webbansvarig