| Publicerad 1946 | Lämna synpunkter |
NAVIGATÖR -gatö4r l. -œ4r, m.||(ig.); best. -en, äv. -n; pl. -er.
1) sjöt. person som fått utbildning i l. är kunnig i navigation; person som navigerar ett fartyg l. en båt. En skicklig Navigateur. Platen Glascock 1: 6 (1836). (Sjö-)Kort hade jag köpt, men från kortägare till navigatör kan steget vara mycket långt. Engström Bouppt. 52 (1930).
2) flygv. person som navigerar l. leder navigeringen av ett luftfartyg. SFS 1922, s. 1394. SvD(B) 1945, nr 338, s. 16.
Spalt N 251 band 18, 1946