Publicerad 1946 Lämna synpunkter NAVIGANT, m.; pl. -er. Etymologi [av fr. navigant, eg. p. pr. av naviguer (se NAVIGERA) l. till lat. navigans (gen. -antis), p. pr. av navigare (se NAVIGERA)] (†) navigatör; sjöfarande. RP 11: 402 (1646). Spalt N 250 band 18, 1946 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
