Publicerad 1946   Lämna synpunkter
NATIONELL nat1ʃωnäl4, ngn gg 4l, adj. -are (Polyfem V. 30: 2 (1812) osv.). adv. -T.
Ordformer
(nation- 1672 osv. natjon- 1809. -ail 1791. -el 16721902. -ell 1734 osv. -äl 1747)
Etymologi
[jfr ä. d. nationel, ä. t. nationell; efter fr. national (se NATIONAL). — Jfr INTERNATIONELL]
1) motsv. NATION 1: som har avseende på l. tillhör (viss) nation l. (vissa) nationer. Finska Nationelle Kyrkan (i Sthm). DA 1771, nr 4, s. 1. (Våra förfäders) lynne och Nationela belägenhet. 2VittAH 8: 171 (1794, 1808). Den nationella åtskilnaden skall vika för en kosmopolitisk uppfattning. Wisén Tal 21 (1881). Nationella minoriteters rättigheter inom vissa statssamfund. Motion i 1 kam. 1919, nr 116, s. 23. — särsk.
a) som är utmärkande l. säregen för en viss nation. (Det) synes .. vara för et Folk mer berömligt at hafva behollit sina egna Nationäla namn, än hafva apat efter andras. Högström Lapm. 138 (1747). Lagar, som genom Revolutioner styckevis tilkommit, hafva skapat et oroligt Nationelt lynne. Scheffer PVetA 1772, s. 21. Den Civila, Medborgeliga eller Allmänna Svenska Nationella Mans-Kläde-drägten. UnderrManskläd. A 1 b (1778). Den nationelt grekiska konsten. Hahr ArkitH 45 (1902). Om den högre kulturen blir mera än en ytlig fernissa hos ett föga talrikt övre skikt av befolkningen, antager den en viss nationell färgning. Nilsson FestdVard. 19 (1925). särsk.
α) som är utmärkande för befolkningen i ett visst landskap l. en viss provins; jfr NATION 1 b. Barchæus LandthHall. 25 (1773). Vällingens egenskap af vermländsk nationalrätt, och den stolta vermländska aptiten, nästan lika nationel. Ödman VårD 1: 21 (1882, 1887).
β) i fråga om litteraturalster l. alster av bildande konst o. dyl. l. om författare l. konstnär osv.: som ger uttryck åt det som är typiskt för en nation, åt en nations egenart. Estlander KonstH 213 (1867). Efter befrielsekrigen ges det i Tyskland liksom i Frankrike åter en nationel konst. Upmark Lübke 778 (1872). En målare som satt sin ära i att vara folklig och nationell, Bonde-Bruegel. Romdahl NordeurBildK 47 (1926).
b) som har avseende på l. angår l. intresserar l. tillhör l. omfattar hela nationen. At de (gruvföretag), som kasta af sig den mindre fördelen för Landet i gemen, måge vika för dem som lämna större nationel vinst. Berch Hush. 202 (1747). En Nationel Bank kan gå vida i Cridit, ty en hel Nation är borgen. Zettersten AnmMynt 101 (1771). Under den förlagsmässiga hemslöjdens period utvidgar sig marknaden och blir nationell: då börjar byte i egentlig mening eller handel. Schauman o. Christierson Gide 207 (1897). Nationell samling. Kjellén NatSaml. 1 (1906). Den nationella splittringen. Därs. 9. Hellström Malmros 42 (1931). särsk. (†) i uttr. nationell skuld, statsskuld, nationellt lån, statslån; särsk. om inhemsk statsskuld osv.; jfr e. Oelreich 410 (1755). En Inrikes eller Nationel skuld. SP 1792, nr 16, s. 3. Det bevilljade Nationella lånet af 5 Millioner R:d. uti Silfver. AdP 1800, s. 667.
c) (†) som har avseende på den stora massan av folket, i motsats till fursten l. de styrande. Konungamagten (nödgades) stryka segel för den nationella, hvilken måste kallas till styret för att kallfatra fartyget. HSH 7: 232 (c. 1800).
d) om flagga l. annan symbol: som kännetecknar l. symboliserar en nation. (Fartyget) hadde (icke) sin natjonelle flagg, men hvit på toppen. Quennerstedt Torneå 2: 301 (cit. fr. 1809). Siwertz JoDr. 231 (1928).
e) som har avseende på l. tillhör l. gäller l. är inskränkt till den egna nationen l. det egna landet. Hammarsköld SvVitt. 1: Dedik. 5 (1818). Under det att (Svenska) Akademien hittills, ända ifrån sin stiftelse, endast haft en rent nationell uppgift, .. har den nu, genom mottagandet af den Nobelska donationen, därutöfver fått ett åliggande af internationell natur. 3SAH 15: 3 (1900). Inre territorialvatten kallas äfven nationellt vatten. 2NF 7: 1416 (1907). Å öar, som vid .. (gränsregleringen) befunnits ligga på annan sida om djupfåran än den nationella stranden, uppfördes tillhörighetsrös. SvGeogrÅb. 1933, s. 101. jfr O-, ULTRA-NATIONELL. särsk.: som hör hemma i det egna landet l. härstammar från den egna nationen l. det egna landet, inhemsk; numera bl. om ngt sakligt; förr äv. om person: inhemsk. HC11H 10: 123 (1672). Twänne nationele swänska präster .. afföllo .. skändeligen .. uti detta år ifrån wår rätta evangeliske religion till ryska willfarelsen. KKD 2: 90 (1719). (I Jukkasjärvi finnas) 677 nationelle Lappar. VetAH 1777, s. 46. Folkvisor, hvilka ansågos vara mycket nationela, ehuru de nästan alla kommit en gång på sin tid från utlandet. Strindberg TrOtr. 2: 229 (1887, 1890); jfr a β.
f) som är l. känner sig nära knuten vid den egna nationen o. som sätter denna främst o. söker att befrämja dess intressen o. d., fosterländsk, patriotisk. Nationella rörelser. Sveriges nationella ungdomsförbund, namn på en 1915 bildad politisk organisation med nationellt syfte. Et förstält nationelt nit. Posten 1769, s. 424. Desse (riksdags-)representanter, med nationella syften. Liljecrona RiksdKul. 63 (1840). Den flammande nationella hänförelse .. perserkrigen framkallade. Hahr ArkitH 66 (1902). Nationella framstegspartiets program. SvRiksd. II. 17: 183 (1935).
2) (numera föga br.) motsv. NATION 2: som har avseende på l. tillhör l. förekommer inom en studentnation. Lewenhaupt UplNat. 94 (cit. fr. 1740). Nationella angelägenheter. Topelius (1834) hos Vasenius Top. 2: 71. Det i egentlig mening nationella arbetet, arbetet för nationens samlande uppgifter och för nationens bakgrund — hembygden. GestrHelsNat. 116 (1911).
Ssg: (1 f) NATIONELLT-DEMOKRATISK. nationell o. demokratisk. Den nationellt-demokratiska vindriktningen i Uppsverige. 3SAH LIII. 2: 118 (1942).

 

Spalt N 139 band 18, 1946

Webbansvarig