| Publicerad 1946 | Lämna synpunkter |
NARRI nar3i2 l. nar4i (na`rri Weste; i vers04 Chronander Surge G 5 b (1647)), n.; best. -t (mindre br., Björn Tvill. 18 (1787), Östergren (1933)) ((†) -et KKD 6: 54 (1708), Murberg FörslSAOB (1793)); pl. (knappast br.) -n (Östergren (1933)); förr äv. NARRERI, n.
1) handlingen att gyckla l. skämta l. skoja; gyckel, skämt, skoj; numera i sht i uttr. på (förr äv. för l. i l. med) narri, på skämt, på lek, icke på allvar (i sht i uttr. fria på narri, se FRIA, v.2 2 slutet); förr äv. i uttr. driva narri med ngn, göra narr av ngn, driva med ngn. SkrGbgJub. 6: 476 (1601). En Postilion .., hwilken i Narrij uthspridde, at (osv.). RelCur. 63 (1682). Dher dhett woro hans allfuar och icke narrij. VDAkt. 1684, nr 14. Därs. 1695, nr 335 (: medh narrj). KKD 5: 163 (1710: drifwa). Jag sade det på narri. Serenius (1741). Af narri blir allvare af mången gång. Fahlcrantz 7: 135 (c. 1835, 1866). Jag begrep, att det inte var annat än ett narri alltsammans. Lagerlöf Dagb. 30 (1932). Gud ske lov, det hela (näml. en sjömanöver) bara är på narri. SvFl. 1939 dec., specialnr s. 5. — särsk. (†) i uttr. det l. det är intet (l. icke) narri, det l. det är ingen lätt sak (att utföra o. d.), det l. det är intet lekvärk. Dalin Arg. 1: 78 (1733, 1754: intet). Det är icke narri med den pinan man är uti under attackerna (av frossan). Runeberg (1829) hos Strömborg Runebg 3: 11. Jag har varit på benen hela dagen, och hundra kilo är minsann inte narri att bära omkring. Jensen Montgomery 328 (1909).
2) (numera bl. tillf.) tokerier; dårskap(er), dumhet(er); galenskap(er); löjlighet; narraktighet. G1R 27: 136 (1557). (Jag) wille mine eigne drömde Troes Artikler late fare såsom menniskeligh dårheet och narrerij. Carl IX Bew. D 4 a (1604). Then sin tijdh .. med spelande, drickande, jagande, och annat narrij, förslijter. Forsius Fosz 111 (1621). (Jag) Tychte studera war narrij. Chronander Surge G 5 b (1647). Aristoteles håller alt sådant (dvs. spådomar) för Narrerij. Sylvius Mornay 396 (1674). Det är narri at disputera om slikt (dvs. om ords betydelser). Sahlstedt CritSaml. 246 (1759). Vem läser sånt narri! utbrast han föraktfullt. Wester Reymont Bönd. 4: 264 (1924). — särsk. (†) med försvagad bet., övergående i funktionen av en interjektion med bet.: det bryr jag mig inte om!; struntprat!; strunt!; lappri! Narri, nog lärer jag hvad jag behöfver, bekymrasig intet. Dalin Arg. 2: 103 (1734, 1754). Eurén Kotzebue Cora 75 (1794).
Spalt N 109 band 18, 1946