nafta | SAOB

Publicerad 1946

NAFTA naf3ta2 l. 40, r. l. f.; best. -an; pl. (i bet.: olika slag av nafta) -or.

Ordformer

(nafta (napht(h)a) 1748 osv. nefta (-ph-) 1687 (rättat efter hskr.)—1706)

Etymologi

[y. fsv. nafta (napta) (PMånsson 405); jfr d. nafta, t. o. eng. naphtha, fr. naphte, lat. naphtha, gr. νάφϑα; av persiskt urspr.]

(i sht i fackspr.) (oraffinerad) bärgolja, petroleum; förr äv. om eter (se d. o. III). Hiärne Berghl. 450 (1687). Retzius Pharm. 37 (1769; om eter); jfr Berzelius Kemi 5: 1048 (1828). Naphta är den finaste och renaste del af Bergolja, samt bör vara hvit och klar. Rinman (1789). Starck Kemi 228 (1931). — jfr RÅ-NAFTA.

Ssgr (i sht i fackspr.): NAFTA-BORRNING. —

-BRUNN. (gm grävning l. borrning åstadkommen) fördjupning (borrhål) i marken varur petroleum erhålles. Hiärne 2Anl. 230 (1706). —

-BÅT. lastad med l. avsedd för transport av petroleum. TurForskn. 3: 33 (1918). —

-DROPPAR, pl. eter. Lindgren Läkem. (1891, 1902). —

-FARTYG. jfr -båt. Hedin GmPers. 417 (1887). —

-FONTÄN. om naftabrunn med särskild tanke på den (liksom ur en fontän) ur brunnen sprutande petroleumstrålen. Nathorst JordH 348 (1890). —

-FÄLT. jfr fält 5. —

-GAS. om de flyktiga beståndsdelarna i petroleum. FKM 2: 75 (1807). —

-RAFFINADERI. Ahrenberg Männ. 6: 172 (1914). —

-VITRIOL. eter. Lindgren Läkem. (1891, 1902).

Spalt N 20 band 18, 1946

Webbansvarig