märta | SAOB

Publicerad 1945

MÄRTA, f. l. r.; best. -an; pl. -or.

Etymologi

[sannol. urspr. felaktig form för MÄRLA, sbst.1]

(†) = MÄRLA, sbst.1 1. Linné Fauna nr 2041 (1761; om Gammarus pulex de Geer). Scheutz NatH 200 (1843; om den vanliga räkan, Crangon crangon Lin.). Dalin (1853; om Gammarus pulex de Geer). WoJ (1891; om skaldjur).

Spalt M 2005 band 17, 1945

Webbansvarig